Spike kan bli svår för Rod Stewart!

Tänk att det är 30 år sedan jag och en kompis dissekerade Spike och det dåvarande bandet med tveksamma miner. På den tiden var det gitarristerna Guy Bailey och Guy Griffin, Nigel Mogg på bas (som för övrigt är kusin med Phil Mogg i UFO), Ian Wallace på trummor och Chris Johnstone på keyboards.

Spike är kvar, givetvis, liksom Guy Griffin, men i övrigt är det Paul Guerin på gitarr, Nick Mailing på bas, trummisen Pip Mailing och keyboardisten Keith Weir.

4/5

Artist:
THE QUIREBOYS
Albumtitel:
A BIT OF WHAT YOU FANCY (30TH ANNIVERSARY EDITION)
År:
2021
Genre:
HÅRDROCK
Skivbolag:
OFF YER ROCKA RECORDINGS

2011 spelade The Quireboys på Zaragon i Jönköping, och oavsett sättning känns det som att allt verkligen hänger på sångaren. The Quireboys utan Spike vore verkligen som Motörhead utan Lemmy. Sedan cd-versionen släpptes för några veckor sedan har skivan landat på topp 10 i Storbritannien enligt den medföljande informationen. Om inte annat så var den, med inte mindre än fem hitsinglar, en hit för 30 år sedan.

  1. 7 o’clock
  2. Man on the loose
  3. Whippin’ boy
  4. Sex party
  5. Sweet Mary Ann
  6. I don’t love you anymore
  7. Hey Joe
  8. Misled
  9. Long time comin’
  10. Roses & rings
  11. There she goes again
  12. Take me home

Gungar gör det på det omisskännliga vis som alltid har fått britterna att hoppa och sjunga oavsett om det varit 1960-tal, 1990-tal eller 2000-tal. Min enda fundering är om bandet kan upprepa bedriften på nästa studioskiva för det var i princip Spike och Guy Bailey som skrev plattan och Bailey har inte varit i bandet sedan 1995.

Det mest spännande här är nog att Spike låter skrovligare, skörare och visar ett större känsloregister än för 30 år sedan. Jag utgår ifrån att han överlever Rod Stewart, och även kommer att bli något raspigare i rösten än skotten.

Mitt 1990-tals-jag dömde unisont med polaren ut plattan som engelsk retro utan berättigande, i dag går skivan varm i bilen och både Sweet Mary Ann och, särskilt, klassikern I don’t love you anymore sitter som bandybollar på skenbenet. Ingen med en puls kan väl heller undgå att det svänger om hitsen 7 o’clock och Hey you?

På cd:n finns även två livelåtar, Man on the loose och Mayfair.

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående inlägg

Kali Masi flyger inte längre under radarn ...

Nästa inlägg

Jake Bugg bjuder på en finfin britpop-platta

Senaste om The Quireboys