När Henning Ejnefjäll valde att göra nya låtar på engelska blev han Armadillo King.
Nu har projektet växt ut till ett band – och nu kommer deras härliga debutplatta A drifter’s tale.
4/5
Artist:
ARMADILLO KING
Albumtitel:
A DRIFTER’S TALE
År:
2022
Genre:
ALTERNATIVE, AMERICANA, ROCK
Skivbolag:
COQPIT
Henning (Henning Ejnefjäll) har varit aktiv som singer-songwriter sedan tidigt 1990-tal och det har det blivit fyra album – där det finns en jäkla massa guldkorn till låtar – på svenska.
- Äntligen 22 (1996)
- Egentligen 22 (2017)
- En demon flera demon – del 1 (2019)
- En demon flera demon – del 2 (2020)
Samtidigt som han har gjort sin grej på svenska har Ejnefjäll även gjort låtar på engelska och han har även frontat bandet Armadillo Five. När han bestämde sig för att satsa på engelskan igen tog han artistnamnet som han hade använt sig av tidigare: Armadillo King.
Armadillo King är mitt engelska ben och är för mig lite av ett alter ego. Ofta ser jag en lite rotlös karaktär på drift framför mig … lite av en vilda västern-karaktär med hatt. En person som egentligen vill slå sig till ro och som vill väl, men som gång på gång snubblar in i trubbel. På skivan A drifter’s tale får följa denna karaktär och skivan kan nästan ses som lite tematisk.
Henning Ejnefjäll
Det betyder att ”solo-Henning-på svenska” har fått ta en paus och du kan ändå glömma allt som han har gjort när du drar i gång Armadillo King. Detta är något helt annat. Dessutom handlar det inte bara om Ejnefjäll längre. Projektet har växt ut till ett helt band och de ger oss nu sin tio spår starka debutplatta.
- Now I’m rolling
- Little Joe
- Landslide
- Cold clay
- The bad
- Ghost town
- Last call
- I’ve come a long way
- Across the sea
- The light within my heart
Armadillo King ger oss något som Ejnefjäll själv kallar för americana noir, en lite mörkare form av americana – och den beskrivningen är klockren fast det är även en del alternativ rock i det. Man får lite Nick Cave-, Chris Isaak-, Bob Mould-, Tom Petty– och R.E.M.-vibbar över det hela.
Och det är starka låtar som Armadillo King ger oss. Det är starka låtar hela vägen. Stundtals blir det soft och melankoliskt, stundtals blir det lite mer fart, lite mer stökigt och mörkt – och just det där mörka gör att man fastnar i låt efter låt.
Armadillo King rullar i gång albumet med Now I’m rolling som skickar ut R.E.M.-vibbar direkt. Det är lite soft och mörkt och man kan se Ejnefjälls karaktär framför sig …
Sedan börjar fasiken ögonen snurra. Gitarrsoundet i Little Joe, gör att man får en del Bob Mould-vibbar vilket man även får på Ghost town, är lika grymt som gunget. Det är fortsatt mörkt och soft samtidigt som man bara suger åt sig refrängen.
Landslide är nästa låt som ser till att man fastnar lite extra. Det är americana noir-soundet är ta mig tusan smått makalöst och snart växer allting ännu mer. När Cold clay kickar in så … ja, mästerligt! Det är en lugn låt och det är melankoliskt som tusan! Det är någon slags kärleksballad som kryddas med såväl snygga gitarrslingor som lite orgelsound.
Amradillo King är dock inte klara på långa vägar. Det kommer mer … The bad är nästa låt som håller högsta klass. Här blir det en låt som skickar ut en hel del R.E.M.-vibbar och det är ju aldrig fel. Inte minst så fastnar man i det stökiga gitarrsoundet samtidigt som man får en text där man fortfarande ser den där vandrande figuren …
Last call, I’ve come a long way, Across the sea och The light within my heart utgör den sista delen av plattan – och där är det Last call som man fastnar lite extra för. Det är soft och så otroligt skönt att lyssna på när Armadillo King tar det där sista samtalet innan det är dags att gå vidare.
Redan i morgon gör Armadillo King en mindre live-spelning på P4 Sörmland och efter det kommer de att släppa en del vidoes till låtarna från albumet.
– Vi ska förhoppningsvis få till ytterligare live-spelningar under sommaren och till hösten. Vi har vi en plan om att besöka Irland för en eller två spelningar under hösten. Vår gitarrist Brian O’Connor kommer från Limerick, Irland, och en spelning där vore ju väldigt kul, skriver Henning Ejnefjäll i ett mejl.
Topp tre? Cold clay, Little Joe och Last call … och The bad och Landslide. Sicken platta!
Armadillo King
Henning Ejnefjäll (sång, gitarr)
Brian O’Connor (gitarr)
Håkan Zetterqvist (bas)
Jon Lundin (trummor)
