Efter över 30 år återvänder Charly Steinhauer till korståget mot kartarerna, och med sig har han bandets medgrundare Alex Blaha, som inte har varit med sedan 1990, på trummor.
Övriga medlemmar i Paradox är Christian Munzner (Obscura) på gitarr och Olly Keller, som nu gör fjärde skivan med bandet, på bas.
4/5
Artist:
PARADOX
Albumtitel:
HERESEY II – END OF A LEGEND
År:
2021
Genre:
TRASH METAL
Skivbolag:
AFM RECORDS
Escape from burning börjar mycket atmosfäriskt innan en väldistad gitarr tar vid. Just gitarren är ett glädjeämne, och Christian Munzner känns som att det var vad bandet behövde.
Jag drar mig till minnes att jag skrev en recension på Riot Squad 2009 utan att direkt dra på smilbanden. Charly låter som om han vore 27 igen och rytmsektionen låter mycket tajtare än ett band som bytt över 30 medlemmar genom åren.
- Escape from burning
- Mountains and caves
- The visitors
- Children of a virgin
- Journey into fear
- Burying a treaure
- A Meeting of minds
- Priestly vows
- Unholy conspiracy
- A Man of sorrow (Prologue)
- A Man of sorrow
- The great denial
- End of a legend
Den som inte går i gång på riffet till The Visitors bör besöka det lokala bårhuset. Tempoväxlingarna i Journey into fear är snygga och får mig att fundera över hur många av de gamla thrashbanden som låter så här bra över 30 år senare? Svaret blir … få.
A meeting of minds börjar med lite finstämd gitarr och en riktigt mild sånginsats av Charly samt fortsätter historieberättandet på ett trovärdigt vis. Det är troligen skivans bästa låt, men inte utan konkurrens. För Priestly vows är rik på tempoväxlingar och begåvad med ett absurt bra solo. Och så fungerar det skivan ut.
Hur avslutar man då detta mästerverk? Udda nog med en cover på Metal Churchs instrumentala Merciless onslaught från 1985, men trots att det en bra låt vill jag hellre göra bokslut med Paradox egna End of an era. Vitalt är nyckelordet för denna skiva, liksom komplext – på ett snyggt och lyssningsvärt sätt.
