Han fanns/finns med i banden Uppgång Och Fall och Två Krig.
Men nu är det dags för Christian Hast att testa på att släppa en soloplatta.
– Det är töntigt, men enkelt … det är ju punk, säger han.
Christian Hast är punkaren som började spela musik ganska sent.
– Jag började att spela i punkband när jag var 25 år, berättar han.
Han började att skriva låtar och släppte album tillsammans med Uppgång Och Fall, som var hans första band, och Två Krig, men musiken från Hast tystnade.
– Vi försökte ändå vara aktiva, men det blev aldrig något riktigt. Det kändes inte som om någon brydde sig så mycket.
Två Krig är dock inte helt nedlagt.
– Det ligger väl på hyllan.
Det är töntigt, men enkelt … det är ju punk. Det var mest av praktiska skäl att det blev så här.
Då väljer Christian Hast att göra sitt soloprojekt Hast – och det är ett spännande projekt. Det två första singlarna Gud är en sjukdom och Barnen av de svarta hålen är verkligen en bra start för det är två vassa låtar och den som gillar svensk Thåström-punk lär gilla detta.
Att Hast valde att göra det på egen hand denna gång handlade mest om enkelheten.
– Det kan bli lite struligt med ett band. Det kan vara någon som inte kan repa och det kan vara någon som inte vill göra en spelning. Det är så det kan vara i ett aktivt band, men nu kan jag byta ut dem om det är så. Fast nu har jag träffat folk som känns skitstabila, säger Hast.
Att göra en soloplatta som punkmusiker känns kanske inte alltid helt rätt.
– Det är töntigt, men enkelt … det är ju punk. Det var mest av praktiska skäl att det blev så här.
Han har redan hunnit med att släppa ett par singlar och ytterligare någon kommer innan det är dags för soloalbumet Förlorarens hämnd att ges ut den 12 juni.
– Vi spelade in i augusti så det har dragit ut på tiden. Det har varit lite segt.
Det blir sex spår och det är både nya och äldre låtar som tar plats på minialbumet.
Allting som finns i texterna bygger på verkliga grejer även om allt kanske inte är exakt till punkt och pricka.
Hast sticker ut en del med sin musik. Det är svensk punk med spännande texter, det är berättande texter. Han skriver om det som han själv har upplevt. Det är svenskt mörker och det är personligt.
– Jag skriver rätt mycket … jag skriver i mobilen när jag kommer på något. Jag pillar mycket med texterna.
– Allting som finns i texterna bygger på verkliga grejer även om allt kanske inte är exakt till punkt och pricka, säger Hast som också berättar att det finns ett tema på Förlorarens hämnd.
– Det är lite samma tema i alla låtar, men det var ingen tanke jag hade att det skulle bli.
Låtarna handlar om utanförskap och i en låt finns textraden ”Vi kommer alltid att vara freaks” och den säger mycket om albumet.
– Temat är att känna sig som ett freak. Det är låtar om folk som är off och om de som lever ett liv som ligger utanför det normala och som gör sina egna grejer.
Jag tänker aldrig att ”det blev jävligt bra. Nu är jag nöjd.”
Sedan är Hast självkritisk. Han är väldigt självkritisk och han sätter inte punkt för en låt hur som helst.
– Det blir mycket pill, men jag blir aldrig nöjd ändå.
– Det är oförskämt mycket jobb med tanke på att ingen lyssnar på mig … men ibland kan man vara nöjd med någon formulering. Jag tänker aldrig att ”det blev jävligt bra. Nu är jag nöjd”, men detta är vad jag kan åstadkomma.
Hast är så självkritisk att han inte kan välja ut någon låt som han känner lite extra för från den kommande plattan.
– Jag är så extremt självkritisk, men det är helheten som fungerar, säger Hast som till slut nämner Gud är en sjukdom i alla fall.
– Men det är inte den bästa låten.
– När jag skrev den så tänkte jag på en person som det kanske inte har gått så bra för.
Hast är dock väl självkritisk. Bara ge några av låtar en chans så lär du ha hittat väldigt vass punkmusik. Texerna är viktiga och han får till det bra varje gång och vem gillar inte att få höra något som ”Allting någonstans ovanför dig, en kolsvart gloria // Du var död bland dem levande, och född för att förlora”?
Men soundet som Hast skickar ut är lika vasst det. Här finns influenser från den svenska punkscenen under 1980- och 1990-talet.
På fem av sex låtar på albumet har Hast med Karolina Engdahl (Vånna Inget, True Moon) som körar. Förutom att hon är grymt duktig finns det ytterligare en förklaring till att det blev så. Hast och producenten och Vånna Inget-medlemmen Tommy Tift, som är sambo med Engdahl, satt och mixade några låtar.
Engdahl var också hemma och vips så hade hon satt kören på låtarna.
– Jag hade tänkt på henne tidigare. Hon har körade till Två Krig också.
– Det var grymt!
Det känns ändå som om jag vill släppa den nu.
Förlorarens hämnd släpps den 12 juni. Vad som händer innan dess eller efter är oklart förutom att det blir ytterligare något singelsläpp i maj månad. Covid-19-pandemin har satt djupa sår i hela musikbranschen.
– Annars är planerna att spela om det nu går med tanke på corona. Det är något antiklimax nu. Man släpper en skiva, men kan inte komma ut och spela, säger Hast som jobbar inom sjukvården.
– Men jag hoppas att vi får ut någon video till nästa singel.
Något tal om att flytta albumsläppet fanns inte.
– Nej, jag tror inte det. Det känns ändå som om jag vill släppa den nu. Vi har spelat in och mixat … man har blivit trött på låtarna. Nu vill man bara göra nytt.
– Det roliga nu är att få spela låtarna live, men vi får tid till att repa.
Och att få komma ut och spela är viktigt.
– Det är en stor grej. Det är så man hittar musik. Det är ett bra sätt att få ut sin musik.
Här finns Hast på Spotify:
[…] Freaks, utanförskap, självkritik, punk och Hast Dela […]