Shout Out Louds har gjort en av mina absoluta favoritlåtar när det handlar om indierock.
Så gissa om man är nöjd när de nu släpper sitt femte album Ease my mind?!
Vi börjar med den där favoritlåten. Det är The comeback som släpptes som singel 2005. Och låtfan är fortfarande lika bra i dag!
Annars bildades Stockholmsbandet 2001 och till dagens datum har de skickat ut fem fullängdare.
- Howl howl gaff gaff (2003)
- Our ill wills (2007)
- Work (2010)
- Optica (2013)
- Ease my mind (2017)
Nu får vi alltså ett rykande färskt album, ett album som vi har fått vänta på i fyra år.
- Jumbo jet
- Paola
- Porcelain
- White Suzuki
- No logic
- Ease my mind
- Oh oh
- Throw some light
- Crying game
- Angel
- Souvenirs
Det här är så bra som man hade vågat hoppas att det skulle bli. Det här är 46 minuter och 33 sekunder örongodis.
Det är småsoft indierock som både känns melankolisk och ”sunny” – och det passar alldeles lysande att dra i gång när höstmörket har börjat lägga sig över Sverige.
Den där låten är dock bara, precis som Adam Olenius sjunger på Jumbo jet, ”This is just the beginning, this is just a start” för Shout Out Louds platta.
Hela plattan är bra och varenda låt har en blixterskön refräng och ett grymt gott sound. Ease my mind är ingenting annat än en klassplatta.
Det kryllar av nya favoritspår med Shout Out Louds: Paola, No logic och kanske allra mest Oh oh.