Artisterna som når förstaplatsen på albumlistan i sitt hemland två (!) gånger under samma år måste vara lätträknade.
Jimmy Barnes gjorde det under 2019. Först med en soloplatta och sedan med Cold Chisel.
4/5
Artist:
COLD CHISEL
Albumtitel:
BLOOD MOON
År:
2019
Genre:
ROCK
Skivbolag:
COLD CHISEL PTY LTD, UNIVERSAL MUSIC
Jimmy Barnes är ingenting annat är en aussierock-legendar. Mannen har levererat lysande musik sedan 1970-talet då allting drog i gång tillsammans med Cold Chisel.
Sedan har han också levererat en jäkla massa bra plattor som soloartist. Har du missat hans senaste My Criminal Record så är det bara till att dra i gång den också …
Så här ser i alla fall Cold Chisels studiodiskografi ut.
- Cold Chisel (1978)
- Breakfast at Sweethearts (1979)
- East (1980)
- Circus animals (1982)
- Twentieth century (1984)
- The last wave of summer (1998)
- No plans (2012)
- The perfect crime (2015)
- Blood moon (2019)
Blood moon tog sig alltså raka vägen upp till förstaplatsen på Australiens albumlista. Det var första gången Cold Chisel, som bildades 1973 i Adelaide, lade beslag på den positionen sedan 1998 då de var nummer ett med The last wave of summer.
Det är lätt att förstå varför det här gänget har blivit så poulärt. De bjuder på sin egen rock ’n’ roll. Där finns det plats för såväl rock som rockabilly och soul och blues.
Sedan albumet The perfect crime har Jimmy Barnes, Ian Moss, Don Walker, Phil Small och Charley Drayton varit upptagna med andra projekt, men när de skulle göra Blood moon hade de jobbat på låtar på sina egna håll och kanter. Så när de träffades hade de 25 låtar att välja emellan.
Här är de tio låtarna som bandet till slut valde ut:
- Getting the band back together
- Land of hope
- Drive
- Killing time
- I hit the wall
- Boundary street
- Buried treasure
- Accident prone
- Someday
- You are so beautiful
Blood moon inleds med Getting the band together där Jimmy Barnes och Ian Moss delar på sången. Det är en ganska passande titel med tanke på att Cold Chisel har haft en del pauser – nu har de dock varit i gång i över tio år utan avbrott – och att det är fyra år sedan de släppte den förra plattan.
När man har kommit fram till tredjespåret så lyfte albumet. Driver är en riktig rockstänkare och den bästa låten på albumet. Det är en jäkla energi och när man dessutom får såväl ett gitarrsolo som en pianoslinga gör att man bara måste höra mer och mer. Lägg till Barens röst så är det strålande.
Nästa gång det blir så där alldeles fantastiskt bra är när Cold Chisel drar ned på tempot. De gör det med Killing time. Även Buried treasure, där Barnes och Moss återgen delar på sången, är en höjdare precis som Accient prone som är en ganska soft rocklåt. Det är en sjukt skönt gung och när Barnes tar i med sången så lyfter det.
Someday och You are beautiful får runda av plattan och visst har Cold Chisel återigen gjort en kanonplatta.
På plattan har de även plats för en del låtar som är lite mer jazz-bluesiga. Det fungerar absolut, men det är inga låtar som till att plattan lyfter.
