Han har varit med och gjort några av musikvärldens bästa låtar.
Nu är softrockikonen – efter decennier av tystnad – Steve Perry tillbaka med ny musik.
Det var knappast så att man trodde att man skulle få höra någon ny musik från Steve Perry igen. Under 1990-talet lämnade han Journey och albumet Trial by fire (1996) blev hans sista med bandet.
Efter det var det tyst runt Perry och ny musik i flera decennier. Man har i stället fått dra i gång Journey-låtar som Don’t stop believin’, Open arms, Separate ways (Worlds apart) och Wheel in the sky – och det duger alldeles utmärkt, men man vill ju liksom alltid ha mer så när snacket började gå om att Perry skulle släppa ny musik slog hjärtat ett extra slag.
Steve Perry har nu tre soloalbum i sin diskografi:
- Street talk (1984)
- For the love of strange medicine (1994)
- Traces (2018)
Perry fick tillbaka passionen för musik sedan han förlorat sin kärlek Kellie Nash i cancer 2012. Hon fick honom att lova att han skulle göra musik igen. Steve Perry höll löftet och började spela in Traces under 2015. Nu är resultatet här.
- No erasin’
- We’re still here
- Most of all
- No more cryin’
- In the rain
- Sun shines gray
- You belong to me
- Easy to love
- I need you
- We fly
Det blir en högst personlig platta när Perry ger oss låtar som No erasin’, Most of all, No more cryin’, You belong to me, Easy to love och I need you.
Det är också en klassisk Steve Perry-platta med såväl dramatik som nostalgi. Självklart är det även gitarriff, ett snyggt pianoklinkande och inte minst så är det Perrys röst som håller nästan förvånansvärt bra med tanke på att han numera är 69 år. Steve Perry är fortfarande Steve Perry. Så enkelt är det.
Det är dock en aningen ojämn softrock/AOR-platta. Det finns ett helt gäng med suveräna låtar, men det finns också några som man mest låter passera. Topparna, som både går i det långsammare och det lite snabbare tempot, är dock så bra att man inte får missa Steve Perrys återkomst!
Bästa spåren? No erasin’, Sun shines gray, We’re still here och You belong to me.
