Kane Roberts.
För mig är hans nya album en av de plattor som jag har sett fram emot mest att få höra i år.
Levererar han fortfarande?
Läs mer
En sak vet man när Nomy skickar ut sin musik.
Man vet att det är bra.
Det är det varje gång – och givetvis även nu när vi nu får singeln The cult.
Läs mer
Svensk power metal.
Ett album.
Tolv kanonlåtar.
Det är Veonity som är tillbaka med sin tredje fullängdare: Legend of the starborn.
Läs mer
Michael Sweet släppte en finfin soloplatta under 2016.
Nu är han tillbaka med Stryper. Då kliver han återigen in i heavy metal-bootsen och vi får plattan God damn evil.
Om det är riktigt bra låtmaterial, men man går in i studion och spelar in …
… och resultatet är en sån besvikelse att man blir närmst gråtfärdig av ursinne?
Vad gör man då? Man gör om givetvis. Och man gör rätt.
Medlemmarna i SHOUT är mer högljudda och mer partysugna är någonsin tidigare.
Då skickar de också ut en ruskigt bra metal-/hårdrocksplatta.
Vi får tio kanonlåtar och albumet People of the night.
JX Lindhe är väl lite av huvudfiguren bakom projektet, men helvete vilken backning det är av rytmsektionen med trummisen Michael Hilldesjö och grymme basisten Håkan Nyander.
Dessutom är det en imponerande sångare i Kalle Kronhamn (Layne Staley är fan inte död?!)
Six Foot Six är ett ganska nytt band.
Nu släpper de plattan The Six Foot Six Project – och det är ett riktigt skönt melodiöst metalalbum.
Det är tungt.
Det är energiskt.
Ändå är det melodiöst.
Det är Days Of Jupiter som är tillbaka med sin fjärde studioplatta: Panoptical.
Har ett band med en låt som heter Rock is my religion på en platta så är det helt enkelt något som man inte får missa …
De som ligger bakom den är Axxis som är tillbaka med en ny grym platta.
Impellitteri fortsätter att leverera bra heavy metal-plattor.
När de nu skickar ut The nature of the beast blir det deras elfte studioalbum.
