Mörkt och vackert med Nick Cave & Warren Ellis

Det var inte så jäkla längesen Nick Cave släppte ny musik.

Nu är han tillbaka med vännen Warren Ellis och ger oss Carnage.

Då blir det så mörkt som det går för att man ska orka lyssna …

4/5

Artist:
NICK CAVE & WAREN ELLIS
Albumtitel:
CARNAGE
År:
2021
Genre:
ALTERNATIVE, ROCK
Skivbolag:
GOLITAH RECORDS

Nick Cave och Warren Ellis, som är en av medlemmarna i The Bad Seeds, gjorde den här plattan under några veckor när de satt fast i karantänen på grund av covid-19-pandemin.

Ja, de hade faktiskt gjort klart grunden till de åtta låtarna på två och en halv dag!

  1. Hand of God
  2. Old time
  3. Carnage
  4. White elephant
  5. Albuquerque
  6. Lavender fields
  7. Shattered ground
  8. Balcony man

A brutal but very beautiful record nested in a communal catastrophe.

Nick Cave

Det är svårt att säga emot Nick Caves beskrivning av albumet. Det är mörkt och vackert – men det är inte heller det mest lättlyssnade albumet som man har hört från mörkrets mästare.

Det är dock något väldigt speciellt med Nick Cave. Det spelar ingen roll vad det är han skickar ut. Varje gång sitter man där ändå och lyssnar på hans musik och hans texter.

Lägg sedan till att han har med sig Warren Ellis så skapas det ta mig tusan magi. Det är någon kemi mellan de herrarna som man inte hittar överallt.

De två har gjort musik tillsammans sedan 1993 då Ellis spelade violin på flera låtar på Nick Cave & The Bad Seeds-albumet Let love in. Strax efter det blev Ellis också medlem i bandet. De har också släppt musik med Grinderman och de har även gjort film-, tv- och teatermusik tillsammans. Lite enkelt sagt kan man väl säga att Cave står för det mörka och Ellis för det vackra …

Detta är knappast en platta som man tar med sig till ett poolparty en sommarkväll, men när man sitter ensam en sen natt och blickar ut över havet så är det nästan så att man tappar andan när man hör en låt som Carnage.

Det enda som kan vara lite svårt är när det blir spoken word. Det blir det i White elephant, men sedan går den i gång lite mjukt. Visst, texterna är viktiga för Cave och det är mer poesi än rocktexter, men det kan nästan bli lite för mycket när det blir spoken word.

This morning crawls towards us, darling
With a memory in its paws
A child swims between two boats
Her mother waving from the shore, darling
And we won’t get to Amsterdam
Or that lake in Africa, darling
And we won’t get to anywhere
Anytime this year, darling

Nick Cave & Warren Ellis

Det är dock inget som gör att man inte vill höra detta och man har liksom vant sig vid att Cave går sin egen väg – och hans låtkatalog är ju makalös.

Dessutom Carnage innehåller några alldeles fantastiska spår så ge den en chans. Fastnar du inte första gången så ge albumet en chans till för det är så himla vackert. Börja med titelspåret. Den låten är så vacker och hoppfull att det nästan gör ont …

Musikälskare sedan liten skit ... Fem album man måste ha i samlingen? Oasis - (What's the Story?) Morning glory, The Gaslight Anthem - The '59 sound, Tom Petty - Full moon fever, U2 - The Joshua Tree, Dire Straits - Brothers in arms och Bruce Springsteen - Born in the U.S.A. Det gick inte att välja fem ...

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående inlägg

50 dagar senare - en helt ny platta med The Alarm

Nästa inlägg

En lista för balladälskaren - här är över 1 000 lugna låtar!