Först släppte The Rumjacks den lysande plattan Dead Anthems.
Veckor senare var det dags att fira St, Patrick’s day – och det med EP: Danny boy.
5/5
Artist:
THE RUMJACKS
Albumtitel:
DANNY BOY (EP)
År:
2025
Genre:
PUNK, CELTIC
Skivbolag:
AUSTRALIAN BROADCASTING CORPORATION
Dead anthem-plattan har inte ens hunnit svalna förrän det fantastiska celticpunk-gänget The Rumjacks – med Mike Rivkees i spetsen – tyckte att det var dags att göra något lite extra för att fira St. Patrick’s day den 17 mars.
Så vad är bättre än att skicka ut lite mer musik på en EP?
- Danny boy
- Face the World
- Were you waiting
De väljer att göra två egna låtar samt en cover – och det är inte vilken cover som helst. The Rumjacks lyfter fram Danny boy som skulle kunna beskrivas en ”unofficial national Anthem” för Nordirland.
Danny boy är en irländsk folksång Frederic Weatherly skrev redan 1910. Det finns lite olika historier runt låten, men när Elsie Griffin sjöng den blev den omåttligt populär. 1915 var året som den första inspelningen gjordes – och sedan har det gjorts coverversioner på coverversioner.
Den The Rumjacks gör tillhör nog fasiken en av de absolut bästa! Det blir en härlig nostalgitripp samtidigt som det svänger om den här celticpunkpärlan! The Rumjacks gör liksom låten till sin egna.
Oh, Danny boy, the pipes, the pipes are calling
From glen to glen, and down the mountain side.
The summer’s gone, and all the roses falling,
It’s you, it’s you must go and I must bide.
But come ye back when summer’s in the meadow,
Or when the valley’s hushed and white with snow,
It’s I’ll be here in sunshine or in shadow,
Oh, Danny boy, Oh Danny boy, I love you so!
Face the World och Were you waiting är de två övriga spåren och vet ni vad? Det är lysande! Face the World är en ganska tung sak och man får nästan lite hårdrockkänsla innan allt bryter ut i celticpunk och en allsångsrefräng!
Were you waiting är en celticpunklåt om livet: ”That life, that life they gave to you // Wouldn’t suit the roaches in the grounds of hell // The fight, the fight that grew in you // Wouldn’t keep a corpse from swinging til the bell.”
Även här blir det lite hårdrockskänsla, men då med lite flöjt i det hela. Grymt bra!
Detta var onekligen en oerhört trevlig överraskning – även om man blir lite bitter över att de här låtarna inte finns med på vinylen …
