Har ni någon gång undrat hur det skulle låta om gamla medlemmar från Disco Ensemble, Children Of Bodom och Lapko gick samman för att göra en platta?
Nu får vi svaret – och det låter skitbra!
4/5
Artist:
MOON SHOT
Albumtitel:
CONFESSION
År:
2021
Genre:
ALTERNATIVE, ROCK
Skivbolag:
OMN LABEL SERVICES
Det var Jussi Ylikoski, Ville Malja, Mikko Hakila och Henkka Seppälä som under 2020 året bestämde sig för att göra något under gemensam flagga. Det var då som Moon Shot bildades och ja, herre jösses … detta var en positiv överraskning!
- Confession
- Agony walk
- Big bang
- Marlboro man
- Caterpillar
- Kiss the ghost
- Second chance
- Blood looks cool
- Cut the corners
- Big feeling
- Into the trouble
- Street guy
- Uno, dos
Det är 13 grymt sköna låtar som vi får på Confession.
Confession is sincere and sincerity is timeless. This is a crispy rock album inspired by the classics but still looking to the shimmering future. As a singer and lyricist I’ve never been more inspired.
Ville Malja, sångare i Moon Shot
När de gjorde låtarna så var det en sak som gällde. Det skulle kännas ärligt. Det skulle vara äkta och om det inte var det så skulle det bort.
Då blir det också en riktigt fin platta. Det är klassisk rock som blandas med alternativ rock och som paketeras med en modern känsla.
Det tar dessutom lite extra fart när det dessutom blir lite elektronisk rock över det hela – och när syntharna kommer in i bilden får man små vibbar av Angels & Airwaves.
Det är inte varje dag som man snubblar över något sådant här, men när man gör det så studsar man till, ser sig om och hoppas att grannarna är vakna för nu ska volymen maxas! Det går liksom inte att spela Big bang på låg volym! Det ska smälla till! Rutorna ska skaka!
Alltså, även om gitarrsoundet – som känns härligt old school – är hur skönt som helst och att rytmsektionen sköter sig hur bra som helst så är det ändå något med de elektroniska inslagen som gör att man fastnar lite extra hårt för Moon Shot som dock bara väljer att använda det olika mycket i låtarna och det är ett klokt val.
Ena gången blir man mest imponerad över trumsoundet, nästa är det de elektroniska inslagen och en tredje gång så är det ett gitarriff som man fastnar för. Varenda låt är dock catchig och allting är häftigt gjort.
Topp tre? Big bang, Marlboro man och Kiss the ghost … Fast man måste även nämna Street guy och den småbluesiga balladen Uno, dos.
