Snacka om att vara sist på bollen … The Weeknd!

Ibland har man förutfattade meningar om artister och band.

Ibland kan man verkligen dra täcket över sig och bara skämmas …

Jag försöker verkligen att ge alla band och alla artister en chans.

Sedan har man den där sidan som stretar emot i alla fall. Dansbandsmusik, melodifestival och radiopop fungerar liksom inte. Jag vill inte höra det. Jag är inte det minsta intresserad utan håller mig till allt annat.

Fast det finns ju guldkorn lite överallt.

Jag har precis upptäckt The Weeknd … Seriöst. Jag skäms.

Kanadensaren har släppt sin musik under tio år och och 2015 släppte han Beauty behind the madness som tillhörde de bäst säljande albumen det året.

Jag hade slagit dövörat till.

Visst, jag visste ju att The Weend har gjort Blinding lights, men jag lyssnade inte på originalet utan hörde alla möjliga covers. The Weeknds originalversion? Jag hade fått för mig att det handlade om musik som inte var för mig.

För några månader sedan hörde jag dock originalversion – som har över två miljarder (!) lyssningar på Spotify – och det lät ju överraskande bra, men äh. The Weeknd var inte för mig. Det var korkat envist på fel sätt.

Sedan trillade kronan ned för någon månad sedan. Japp, ni läste rätt. För. Någon. Månad. Sedan. Pinsamt är rätt ord.

Det var då jag hörde Save your tears och In your eyes för första gången. Jag satt mest och gapade.

Sådan här musik gör ju typ ingen! The Weeknd blandar synth med R&B – och det låter galet bra! Plötsligt begriper även jag att hela världen diggar hans musik och att han fick göra halvtidsshowen i Super bowl.

Nu låter väl inte all hans musik så här – vad jag har kunnat snabblyssna mig till – men herre jösses … det är så bra att man bara måste grotta ned sig i allt han har gjort. Jag får fortsätta att skämmas, men sent är väl bättre än aldrig?

Musikälskare sedan liten skit ... Fem album man måste ha i samlingen? Oasis - (What's the Story?) Morning glory, The Gaslight Anthem - The '59 sound, Tom Petty - Full moon fever, U2 - The Joshua Tree, Dire Straits - Brothers in arms och Bruce Springsteen - Born in the U.S.A. Det gick inte att välja fem ...

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående inlägg

Amy Shark visar att hon är att räkna med

Nästa inlägg

Pastorns trio ger oss boogie-gung & hembränt