Häftstift till frukost, nån?

Precis som Stones så har veteranerna i The Quireboys samlat ihop en blueshyllning till de gamla rävar som fick det här engelska gänget att rentav börja lira själva.

4/5

Artist:
THE QUIREBOYS
Albumtitel:
WHITE TRASH BLUES
År:
2017
Genre:
ROCK
Skivbolag:
OFF YER ROCKA PRODUCTIONS

När The Quireboys gjorde entré på samma scener och med likartat stuk som Black Crowes och Dogs d’Amour – ni vet; dickenska skorstenshattar, bandanas och knälånga rockar – var det bitig, småfrän rhythmn’n’blues som gällde.

Här har de uppenbart tänkt visa lite respekt för inspiratörer som Jimmy Reed i karaktäristiskt lunkande takt, Muddy Waters muttrande ylande eller en spelevink som Rufus Thomas.

Och det sitter där det ska. Två gitarrer, bas, trummor, munspel och piano. Lägg därtill profilen Spikes högst säregna stämma. Ibland låter han som om nån rev sönder ett gammalt lakan vid micken, eller serverade honom en skål häftstift till frukost.

Som sagt; allt sitter där. Rytmsektionen varierar sig, gitarrinsatserna doftar av de eviga riffen med ett plus för lite toner som om Peter Green klivit in, fräsch som den nyponros han var på 60-talet.

Det enda lilla pytte-minus jag kan komma på är att bandet går lite ”all in” i samtliga nummer. Så aningen mer variation i arrangemangen ville jag haft.

Men så är jag ju en grinig fan ibland …