Gillar du celticpunk?
Då har du en riktigt skön platta att dra i gång här: Palace of the fiend av The Peelers.
The Peelers bildades i ett litet lanthuskök i Glengarry County 1999. Sedan dess har det runnit väldigt mycket vatten under broarna och The Peelers har utvecklats till att bli en av Kanadas mest spännande band när det handlar om celticpunkmusik.
Palace of the fiend blir Dave Barton, Tim Duggan Walsh, Chris Monaghan Stewart, Kevin Cadieux, Scott Lee Mitchell, Eric Diamond och Jonny Mooremans tredje album och deras första platta på 13 år.
- New York
- Bastard of the bunch
- The black-eye blonde
- Going down swingin’
- The dark path
- Five roses
- Beggars, rats, & boozers
- A1A FLA
- Farewell to clean and sober
- I’m off to kill the devil
- Stand down cleary
- Company of saints
- Cunnla (for Ger)
Det här är ett band som man placerar in i samma fack där man har Shane MacGowan & The Pogues, The Mahones, The Waterboys och Black 47.
Då får vi punkmusik som blandas med irländsk folkmusik. Då får vi fotstampsrytmer, det är dragspel, det är violin och det är mandolin.
Det blir ett jäkla skönt gung helt enkelt och vi får en hel drös med låtar att skåla till.
Vilken combackplatta!
Palace of the fiend sparkas i gång New York. Det är en kick ass-låt som visar att The Peelers i högsta grad är att räkna med även 2017.
En annan riktigt skön låt är Going down swinging. Här får man en del Flogging Molly-vibbar …
Farewell to clean and sober är en annan låt som piggar upp på lördagskvällen …
