Det har varit tyst angående nytt material från The Peacocks under några år.
Nu är de tillbaka.
De är tillbaka på riktigt!
En annan har aldrig varit något större fan av rockabilly. Det har på något sätt känts tråkigt, enformigt och mycket låter likadant.
Det där har börjat förändras för om man även har med tyngre rock eller punk i rockabillyn blir det en annan sak. Då blir det plötsligt kalasbra – i alla fall om det är The Peacocks som gör det. Då blir det mer punkrockabilly.
- A lie and a cheat
- You call that decoration?
- Black void
- Hooray
- Don’t worry about me
- I’ve had enough
- Vain
- Why can’t I just look the other way?
- Around and around
- Not givin’ up
- Flamingo
- Baking soda
Det schweiziska bandet kickar i gång plattan Flamingo med A lie and a chet. Det är en smått mästerlig låt och alla som gillar D-A-D bör ge den en chans.
You call that decoration? är en annan höjdare. Här blir det nästan lita skapunkrockabilly med ett jäkla gott gung.
Sedan rockar de loss med Black void innan vi får Hooray som är den stora favoriten från plattan. Det gungar utan dess like och till och med en trasig höft vill börja svänga lite åt vänster.
I’ve had enough är rockabilly … och The Peacocks har fått mig att gilla det!
Och så där fortsätter det. Efter ett par lyssningar är detta en kalasplatta. Varenda låt är bra, men det finns ändå några toppar som gör att smilbanden drar sig uppåt lite extra.
Historien om The Peacocks går 27 år tillbaka i tiden. De gjorde sin första spelning 1990. De har spelat live runt om i världen och har släppt 19 olika plattor/singlar/EP:s där åtta av dem hamnar i kategorin studioalbum.
The Peacocks
Hasu Langart (sång, gitarr)
Simon Langhard (bas)
Jürg Luder (trummor)
