Cabin 76 är ett band där kärnan är en trio med gitarristen/sångaren Philip Nilsson i spetsen samt Björn Mannerfelt, trummor och körer, och Per Stadin, dunderbas.
Det handlar om självskrivet och självproducerat material med tonvikt på tung bluesrock, men det ryms stänk av skir, sorgsen countryrock här och var samt en riktigt lättsam envetet fastklibbande låt i Pickin’ on me.
I huvudsak mastigt med gitarrer, men egensinnigt instoppade klaviaturer och flöjter (bränner man inte såna på grillfester länge?) ger en varierad ljudbild.
Emellanåt saknar jag kanske en producents hand vid vissa delar – det kan låta lite väl jämnt och ”perfekt” mellan varven. Men då jag har hört bandet live, är det lite orätt att jämföra den tyngden och kraften med vad inspelningarna ger.
Fast, plugga in datorn i en 200 watts Marshall, så låter Cabin 76 som en tvåtons lastbil förmodligen hade känts att få rullande över sig.
Helt klart är det ett band med en självklar ”Skiter väl jag i”-attityd, men det är väldigt personligt och fan så bra framfört.
