Det är alternativ rock som sticker ut.
Och det är rösten som gör det …
Missa inte Trevor Sensors debutplatta!
Trevor Sensor gör något alldeles unikt i musikvärlden.
Vi får alternativ rock med ett gott gung och stundtals får man både lite folkrock- och punkvibbar – även om detta är långt ifrån punkmusik.
I stället är det rösten som sticker ut. Det är en whiskeydränkt och cigarrdoftande känsla över rösten. Det är en hes och ruskigt skön sångröst som Sensor har.
Det är lite Bob Dylan, men det är även en dos Tom Waits och kanske Bon Iver och Billy Corgan.
Det låter hur bra som helst! 23-åringens debutalbum Andy Warhol’s dream är en riktigt vass platta.
- High beams
- Lion’s pride
- On your side
- The reaper man
- Stolen boots
- Andy Warhol’s dream
- It wasn’t good enough
- Sedgwick
- In Hollywood, everyone is plastic
- The money gets bigger
- Starbourne eyes
En av plattans absolut bästa spår är utan tvekan High beams.
Den är så soft, den har ett så soft gung och det är så bra att man bara vill sjunga med hela tiden.
Det är en sjukt imponerande samlig låtar som Sensor har fått ihop.
Och inte minst så blir varenda låt bättre för varje lyssning. För mig råder det ingen tvekan. Andy Warhol’s dream kommer att bli en klassiker som kommer att spelas under många år här hemma.
Hur allting startade för Sensor? Några kompisar övertalade honom att spela på en lokal bar i Sterling, Illinois, i utbyte skulle han få öl och brudar … det slutade med att The Killers-gitarristen Dave Keuning hörde av sig. Bollen var i rullning och snart hade Sensor ett skivkontrakt med Jagjaguwar.
