Lite extra ljus på sig fick K.K. Hammond via en Metallica-tolkning, som upphovsmännen uppskattade på sociala medier. Samma förundran känner jag inför hennes debutalbum.
4/5
Artist:
THE CURSE OF K.K. HAMMOND
Albumtitel:
DEATH ROLL BLUES
År:
2023
Genre:
BLUES
Skivbolag:
THE CURSE OF K.K. HAMMOND
Hon tycks funnit sig tillrätta i de engelska skogarna, där hon lever eremitliv med skivsamling, hemmastudio och ett antal guldklimpar till steel-gitarrer, där märkena National och Mule kan motsvara vad Stradivarius och Guarneri är för violinister.
Just denna isolerade tillvaro ger en klassisk prägel av tidig amerikansk blues, som ljöd från landsvägs- och bykrogar via artister som Son House, Ma Rainey, Blind Lemon Jefferson och den evige Robert Johnson. Och som 20- och 30-talens USA inte precis var Landet som flöt av mjölk och honung, levde bluesfolket mitt uppe i eländet vilket skildrades ofta nog i deras repertoar.
K.K. Hammond antyder via artistnamnets ”The curse of …” att hon förbannats via sin vurm för och kärlek till ursprunglig blues, och texter och tonval gör att man som lyssnare faktiskt kan inbilla sig en rysning som i en fladdermusgrotta snarare än i en gosig fåtölj vid elementet.
Men det är stämningsfullt och ibland överraskande med barnvise-trallande som flyger hastigt förbi. Hon hanterar slide-gitarren på bästa vis och rösten bär fram de dunkelt gotiska texterna.
Så om det är en förbannelse, vill jag också drabbas, tack …
