Markus Krunegård ger oss Tutti frutti – från lokalen under sushin.
Då låter det inte riktigt som tidigare …
4/5
Artist:
MARKUS KRUNEGÅRD
Albumtitel:
TUTTI FRUTTI – FRÅN LOKALEN UNDER SUSHIN
År:
2021
Genre:
INDIE, POP
Skivbolag:
ÄRLIGE MARKUS, UNIVERSAL MUSIC
Markus Krunegård, som också finns med i Laakso, har gett oss bra soloplattor i snart 15 år.
- Markusevangeliet (2008)
- Prinsen av Peking (2009)
- Lev som en gris, dö som en hund (2009)
- Mänsklig värme (2012)
- Rastlöst blod (2014)
- I huvet på en idiot, i en bar, på en ö, i ett hav, på en ö, i en bar, i huvet på en idiot (2018)
- Tutti frutti – från lokalen under sushin (2021)
Jag vet inte om man ska tolka albumtiteln som om Markus Krunegård faktiskt har suttit i en lokal under en sushibar när han har gjort de här låtarna – det sägs att det är så. Fast det spelar kanske mindre roll för Krunegård har i alla fall lyckats göra låtar som både är spännande och kalasbra.
- Vill ha dig
- Sentimental attack
- Det var en gång i Lissabon
- 91:an
- Hela dagarna/Hela nätterna
- Bonnie Hill Dr.
- Ville så mkt mera än o bara fantisera
- Decemberljus
- Aldrig vart såhär gammal förut
Krunegård har väl om inte alltid så i alla fall ofta gillat att få med elektroniska inslag i sina låtar. På det här nya albumet tar han det ytterligare några steg och det blir mycket synthslingor. Ja, Krunegård går från indiepop till electropop – och det fungerar hur bra som helst.
På albumet finns bland annat Det var en gång i Lissabon som Markus Krunegård gör tillsammans med Klara Söderberg (First Aid Kit). Den låten skiljer dock ut sig från övriga albumet. Det är en känslosam och storslagen ballad – där synthen är utbytt mot ett piano – om en saga som tog slut.
Då är inledningsspåret något helt annat. Det går i gång direkt med ett skönt synthigt beat och Krunegårds text till Jag vill ha dig. Den tickar sedan i gång mer och mer och brister ut i en nästan euforisk refräng.
Sentimental attack är en annan låt som sticker ut. Återigen blir det electropop med en fantastiskt skön refräng och Krunegårds speciella textförfattande. Det är ju just texterna som gör att Krunegård ständigt är intressant.
Fast när han nu paketerar in dem i en ny kostym så blir det än mer intressant – utan att för den delen ifrågasätta något som Krunegård har gjort tidigare. Det känns bara kul att få höra en annan sida av honom.
Hela dagarna/Hela nätterna gör att man får spring i benen direkt. Så fort den går i gång får man små vibbar från Tommy Ekman (Freestyle, Style) och hans sololåtar. Det är ju aldrig fel med lite nostalgikänslor. Nu låter det inte 1980- eller 1990-tal rakt av här, men små vibbar räcker för att man ska börja gräva bland vinylerna.
Krunegård rundar sedan av ännu en fin platta med Aldrig vart såhär gammal förut där det blir härligt synthigt och när det har fått snurra i mål efter 4 minuter och 32 sekunder så finns inget val. Man måste höra Tutti frutti – från lokalen under sushin en gång till för att komma in ännu mer i Krunegårds texter.
