När Dave Hause släpper nytt brukar det alltid bli fantastiskt bra.
Hur blir det när han väljer att tolka två vitt skilda artister då?
Jo, det låter fantastiskt bra!
5/5
Artist:
DAVE HAUSE
Albumtitel:
PATTY (EP) / PADDY (EP)
År:
2020
Genre:
ROCK
Skivbolag:
DAVE HAUSE, SOUNDLY MUSIC
Det var under 2019 som Dave Hause (The Loved Ones, The Falcon) gav oss sin fjärde soloplatta, Kick. Det där är rena monsterplattan från den amerikanska punktrubaduren och då är det väl självklart att man blir mer än nyfiken på vad han kan göra med den här dubbel-EP:n.
På Patty-EP:n är det den amerikanska singer songwritern Patty Griffins låtar som Dave Hause tar sig an.
- Moon song
- Long ride home
- Top of the world
- Poor man’s house
- When it don’t come easy
På Paddy är det låtar av Dillinger Fours Paddy Costellos låtar som Hause tar sig an.
- Minimum wage is a gateway drug
- The father, the son and the homosexual single parent
- Doublewhiskeycokenoice
- Super powers enable me to blend in with machinery
- The great american going out of business sale
Att Hause gör om en del Dillinger Four-låtar kan man ju förstå eftersom det bandet är punk, men Griffin är americana/folk rock …
Fast vi vet ju om att Hause har koll på läget och han gör verkligen de här låtarna med känsla. Det är inte några bleka kopior av originalen. Hause gör verkligen om låtarna till sina egna – och då blir det hur bra som helst.
Man kan ju tro att det är Costellos punklåtar som Hause kommer att göra bäst – och visst är dem skitbra, men Griffins låtar gör sig alldeles utmärkt under Hauses fingrar också. Ja, det är till och med överraskande bra! Det börjar direkt med Moon song och det där gitarrsoundet till den här låten … magi!
Vi har redan fått en del singlar som har berättat att det blir en hel del samarbeten på de här två EP-skivorna. Ett av dem är med Brian Fallon (The Gaslight Anthem) som finns med på Long ride home.
På Top of the world finns Bartees Strange med och på When it don’t come easy är det Laura Stevenson – som är den bästa låten på den här dubbel-EP:n.
Det är ganska softa låtar hela vägen där det är elgitarrsoundet, som Tim Hause står för, som sticker ut. Dave Hause lyckas verkligen ta hand om dessa låtar som egentligen ligger så långt ifrån vad han brukar göra.
Så, vad gör Hause med Dillinger Four–Costellos låtar då? Jo, det blir avskalade versioner. Det är nästan så man tappar andan när Hause och Jake Blount gör Minimum wage is a gateway drug. Och man hinner inte ens hämta andan innan The father, the son and the homosexual single parent går i gång. Även detta är en avskalad version som Hause gör med en grym känsla.
Hause väljer att göra folkrockversioner av Costellos låtar och det fungerar hur bra som helst. Det blir så bra på grund av att det trots allt blir det lite trubadurpunk över det hela.
Sedan blir man ju inte direkt ledsen av att få höra duetten Doublewhiskeycokenoice som Hause gör tillsammans med Lilly Hiatt … Det blir också sjukt uppfriskande att få höra Super powers enable me to blend in with machinery där Hause sjunger ”fuck ’em all.” Det passar liksom egentligen inte in i folkrock, men det gör det här. Fantastiskt!
Topp tre? When it don’t come easy, Minimum wage is a gateway drug och Super powers enable me to blend in with machinery … och The great american going out of business sale, men det känns dock löjligt att välja ut några låtar här. Allt är strålande.
