Silverstein firade sitt 20-årsjubilum som band förra året.
Då skickade de också ut sin tionde studioplatta: A beautiful place to drown.
4/5
Artist:
SILVERSTEIN
Albumtitel:
A BEAUTIFUL PLACE TO DROWN
År:
2020
Genre:
PUNK, POST HARDCORE
Skivbolag:
UNFD
Det kanadensiska post hardcore-bandet Silverstein, som kommer från Burlington, Ontario, bidades 2000.
- When broken is easily fixed (2003)
- Discovering the waterfront (2005)
- Arrivals & departures (2007)
- A shipwreck in the sand (2009)
- Rescue (2011)
- Short songs (2012)
- This is how the wind shifts (2013)
- I am alive in everything I touch (2015)
- Dead reflection (2017)
- A beautiful place to drown (2020)
Det blir tolv låtar på plattan. Det är låtar som rör sig mellan post hardcore, poppunk och emo.
- Bad habits
- Burn it down
- Where are you
- Infinite
- Shape shift
- All on me
- Madness
- Say yes
- Stop
- September 14th
- Coming down
- Take what you give
Silverstein har en del samarbeten på plattan. Det är Intervals, Caleb Shomo, Aaron Gillespie, Princess Nokia och Pierre Bouvier som finns med på låtarna, i tur och ordning, Bad habits, Burn it down, Infinite, Madness och Take what you give.
Det är också en av de låtarna som sticker ut lite extra. Det är förstaspåret där den kaadensiska gitarristen Intervals bjuder på grymt sköna gitarriff. Lägg till lika sköna melodier, en poppig refräng, lite ”punkarg” sång från Shane Told så är Silverstein hemma. De får liksom med allting i den låten.
Burn it down (Caleb Shomo) och Infinite (Aaron Gillespie) ser till att plattan får en urstark start. Framför allt så är Infinite något alldeles extra. Underoath–Gilliespie hjälper till att lyfta hela albumet med den låten som är nummer ett på A beautiful place to drown.
Fast det vill säkert Simple Plans Pierre Bouvier ha en del att säga till om eftersom sistaspåret Take what you give även det låter kalasbra.
Fast om man vill ha lite mer emo så kanske man inte väljer någon av de låtarna i första hand. Då kanske man hellre väljer All on me.
Om någon vill att det ska vara riktigt fett och kanske vill ha lite hip-hop i allting så är det Madness, där Princess Nokia finns med, som man väljer. Jag är väl inte tidernas största fan av hip-hop, men här blir det riktigt fett! Sedan skadar det ju inte att låten har ett ett urskönt gitarriff …
Vill du bara ha lite poppunk med Silverstein? Höj volymen och ta då Say yes eller September 14.
Silverstein
Shane Told (sång)
Paul Marc Rousseau (gitarr)
Josh Bradford (gitarr)
Billy Hamilton (bas)
Paul Koehler (trummor)
