Lika bra varje gång av The Night Flight Orchestra

Under 2018 släppte The Night Flight Orchestra det fantastiska albumet Sometimes the world ain’t enough.

Nu är rockbandet tillbaka med en ny fullängdare: Aeromantic – och det låter lika bra som allt annat de har gjort.

5/5

Artist:
THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA
Album:
AEROMANTIC
År:
2020
Genre:
ROCK
Skivbolag:
NUCLEAR BLAST

Varenda jäkla gång som The Night Flight Orchestra släpper något nytt är det bra. Ja, det är mycket mer än så. Varenda gång de släpper något så finns plattan med i snacket när man ska summera året med en årsbästalista.

Det är så bra det här gänget är. Varje. Jävla. Gång.

Internal affairs (2012)
Skyline whispers (2015)
Amber galactic (2017)
Sometimes the world ain’t enough (2018)
Aeromantic (2020)

När The Night Flight Orchestra, som bildades 2007 av Soilworks Björn Stridh och David Andersson, nu släpper sin femte fullängdare blir det tolv låtar. Det blir tolv väldigt bra låtar …

Servants of the air
Divinyls
If tonight is our only chance
This boy’s last summer
Curves
Transmissions
Aeromantic
Golden swansdown
Taurus
Carmencita seven
Sister Mercurial
Dead of winter

Detta är bålskönt! The Night Flight Orchestra fortsätter att skicka ut sin glittrade progressiva rock ’n’ roll där det även blandas in AOR, klassisk rock, synth och disco – ja, ni läste rätt.

Lägg till att det dessutom doftar retro över det hela så kan man snabbt förstå att The Night Flight Orchestra knappt har några begränsningar och man får liksom vibbar från allt mellan Toto och ABBA till lite tyngre grejer – fast det fungerar väldigt bra och man kommer på sig själv med att höja volymen på stärkaren mest hela tiden …

Albumet inleds med Servants of the air och det är sjukt mycket synthsound som kommer ut ur högtalarna. Låten byggs sedan upp och upp och plötsligt så känns det ganska tungt när The Night Flight Orchestra nästan leker sig fram. Den låten tillhör dock inte favoriterna, men de kommer!

Divinyls är så catchig att man behöver hålla i sig i något! Det låter väldigt, väldigt mycket 1980-tal.

Det gör även den fantastiska If tonight is our only chance som man får en del småvibbar från Limahl och hans klassiska låt The neverending story. Om man gör jämförelsen med Limahl så är det självklart mycket pop över det hela, men det låter kalas!

När sedan This boy’s last summer snurrar i gång så börjar man nästan undra om det är en rockplatta som man har dragit i gång … Det är sjukt häftigt att det kan bli så här.

Och när The Night Flight Orchestra sedan skickar ut plattans bästa spår Curves så är det bara till att tacka för musiken – även om det är väl tidigt … för det kommer mer i Transmissions, Aeromantic, Golden swansdown, Taurus, Carmencita seven, Sister Mercurial och Dead of winter. Lycka till med att hitta ett svagt spår där säger jag …

Topp tre får bli topp fem! Curves, If tonight is our only chance, Divinyls, Aeromantic och Carmencita seven.

The Night Flight Orchestra
Björn Strid (sång)
Sebastian Forslund (gitarr)
David Andersson (gitarr)
Sharlee D’ Angelo (bas)
Richard Larsson (keyboards)
Jonas Källsbäck (trummor)
Anna Brygård (sång)
Anna-Mia Bonde (sång)