Punkveteranen CJ Ramone är tillbaka med uppföljaren till American beauty.
Och The holy spell … lär göra alla som gillar hans tidigare plattor mer än nöjda. Det är en kanonplatta!
4/5
Artist:
CJ RAMONE
Album:
THE HOLY SPELL …
År:
2019
Genre:
PUNK
Skivbolag:
FAT WRECK CHORDS
CJ Ramone (Christopher Joseph Ward) är mest känd för att ha funnits med i Ramones mellan 1989 tills det att bandet splittrades 1996.
Han har också funnits med i en del andra band. Det är väl dock inget där som kan jämföras med Ramones … CJ Ramone har i stället satsat på en solokarriär och där finns det en del sylvassa plattor.
- Reconquista (2012)
- Last chance to dance (2014)
- American beauty (2017)
- The holy spell … (2019)
Det är en väldigt bra med samling låtar som CJ Ramone skickar ut även den här gången.
- One high one low
- This town
- Crawling from the wreckage
- I’m disappointed
- Waitin’ on the sun
- Hands of mine
- There stands the glass
- Movin’ on
- Stand up
- Postcard from heaven
- Blue skies
- Rock on
Givetvis finns det Ramones-influenser här. Något annat hade man knappast räknat med och CJ Ramone för det arvet vidare på bästa sätt.
CJ Ramone på egen hand låter dock lite annorlunda. Han har utvecklat sitt eget sound. Det är ganska varm punkrock. Det är lite mer rock, det är lite mer Ramones som de låter på Poison heart. Fast det är väl självklart att CJ Ramone är punkrock. Det har han i ådrorna.
Stand up
Get yourself up off the ground
Stand up
Don’t let nothing bring you down
Stand up
You can make it on your own
Stand up
Stand up är en av de absolut bästa låtarna på albumet. Det är CJ Ramone som bjuder på en punkrocklåt där man kan misstänka att han tänker tillbaka på Ramones-tiden.
Annars kickar han i gång albumet med en annan låt som verkligen låter Ramones: One high one low.
Han håller sig ganska ofta till sitt punkkoncept som han gör så bra. Ni, vet den där varma Kaliforniapunken som har någon surfrock-känsla. Han gör det bland annat på This town, Crawling from the wreckage (som Dave Edmunds har gjort från början), I’m disappointed, Waitin’ on the sun, Blue skies och Postcard from heaven.
Sedan blir det också lite mer full punkrockös med en låt som There stands the glass som också är en cover.
Men han bryter också av med en del låtar. Med Hands of mine får vi en känslosam ballad som har en countrykänsla. Även Movin’ on är det lite country över. Det är lite som om Johnny Cash möter Social Distortion.
Rock on börjar som en akustisk låt med en gospelkänsla. Sedan tar det fart och CJ Ramone fyrar av allt vad han har. Det är en ruskigt snygg avslutning på ett jävligt bra album.
