Noel Gallagher’s High Flying Birds skickar ut sin tredje platta.
Då låter det annorlunda, jäkligt bra och vi får några alldeles mästerliga låtar!
Noel Gallagher, som skrev de flesta av Oasis låtar, bildade Noel Gallagher’s High Flying Birds 2010. I bandet finns även Gem Archer, Mike Rowe, Chris Sharrock och Russell Pritchard.
Nu har bandet skickat ut tre plattor:
- Noel Gallagher’s High Flying Birds (2011)
- Chasing yesterday (2015)
- Who built the moon? (2017)
När Liam Gallagher, för någon månad sedan, skickade ut sin soloplatta lät det väldigt mycket Oasis över den.
Nu trodde man att Noel Gallagher skulle göra något liknande.
Det gör han inte.
Han gör i stället något experimentellt och lekfullt.
Vi får tolv låtar på deluxeversionen.
- Fort Knox
- Holy mountain
- Keep on reaching
- It’s a beautiful world
- She taught me how to fly
- Be careful what you wish for
- Black & white sunshine
- Interlude (Wednesday pt. 1)
- If love is the law
- The man who built the moon
- End credits (Wednesday pt. 2)
- Dead in the water (Live at RTÉ 2FM Studios, Dublin)
Redan med inledningsspåret, Fort Knox, vet man att detta är något annorlunda. Fort Knox är bara ett enda långt intro och det är mycket mer psykedelisk musik än det som Oasis stod för. Ja, det är mer psykedeliskt än de tidigare Noel Gallagher’s High Flying Birds-plattorna också.
Men på något sätt bygger låten upp en dramatik inför det som är på väg och när vi sedan får glada Holy mountain så sitter man där med ett brett leende.
Det är väldigt annorlunda och nästan poppigt, men Holy mountain är helt klart en superlåt.
Med Keep on reaching vrider Gallagher till det åt soulhållet. Det är blås och en gospelkör.
Wipe away the tear
That only comes with peace
Wipe it with a rose of love you saw
Was falling on the leaves
Do it like a dance
Do it for a while
But when it’s gone, you know it’s gone
You walk another mile
It’s a beatuful world är en annan höjdare som inte heller den riktigt går att placera in i det klassiska rock ’n roll-facket.
Men det kommer. Det blir mer rock ’n’ roll i den supersköna She taught me how to fly – och då slår det mig. Det här är en platta som kommer att växa. Den kommer att bli bättre för varje lyssning.
Det är rätt häftigt att höra hur Noel Gallagher leker sig fram till något nytt på låt efter låt. Han blickar inte bakåt. Gallagher strävar efter att göra något nytt och något annorlunda och det lyckas han verkligen med.
Dra bara i gång den mästerliga If love is the law …
Det är inte så svårt att gissa att det här kommer att dela upp Noel Gallaghers fans i två läger: De som älskar plattan och de som vill skicka den rakt ned i papperskorgen.
För mig är valet enkelt. Jag kör den på repeat.
Dessutom finns det ju även några låtar som i alla fall sneglar åt Oasis-hållet. Om det är det man vill ha så kan man alltid dra i gång Black & white sunshine eller den fantastiska The man who built the moon.
Dead in the water lär också blir en klassiker från Noel Gallagher’s High Flying Birds. På ren svenska: It’s biblical!
