Det var 2020 som Dödskällan släppte sitt finfina debutalbum.
Nu är det äntligen dags för uppföljaren – Aldrig besegrad, aldrig begravd.
Och den som har väntat på något nytt från bandet lär inte bli besviken …
4/5
Artist:
DÖDSKÄLLAN
Albumtitel:
ALDRIG BESEGRAD, ALDRIG BEGRAVD
År:
2024
Genre:
PUNK, INDIE
Skivbolag:
ARNIOKI RECORDS
Det var 2017 som Dödskällan föddes i en källare i Malmö. På debutalbumet fick vi svensk melodisk punk där bandet hade inspiration från artister som Hurula och Thåström. Och att bandet ibland kan jämföras med artister och band som Hurula, Terra, Vånna Inget känns fullt naturligt. Det gjorde det på debuten och det gör det även 2024. Detta är dock bättre …
Albumet rör sig mellan svensk ångest- och post-punk och följer upp den hyllade debutalbumet från 2020. Bandet själva beskriver albumet som en djupt känslosam och kraftfull resa genom samhällets och individens mörka sidor med texter om utanförskap och sociala svårigheter.
Ur pressmeddelandet inför albumsläppet
Det blir tio låtar på Aldrig besegrad, aldrig begravd:
- Aldrig besegrad, aldrig begravd
- Knivhjärta
- Sekunder
- Höghusbarn
- Inget där för oss
- I en annan tid
- Falska tårar
- Pärlhamnen
- Destination okänd
- Allt blir vackrare om natten
Dödskällan ger oss vemodspunk, de ger oss ångestpunk och post punk. Då blir det både melankoliskt och mörkt samtidigt som det är melodiskt och lätt att ta till sig. Fast visst blir det bättre och bättre ju mer man lyssnar …
Albumet kickas i gång med titelspåret Aldrig besegrad, aldrig begravt. Då blir det nästan skrikande gitarrer och nästan manglande trummor inledningsvis. En fet start – och nyfikenheten runt den här plattan är på max.
Knivhjärta blir det lite mer gung, lite mer fart. Det är mer indiepunk med en refräng som har en arenarockkänsla. Plus att det är en text om att gå vidare efter att ha blivit sårad. Grymt bra!
Sekunder är en annan skönt mörk låt precis som Pärlhamnen. Shit vad man har saknat detta gäng!
Höghusbarn sticker ut. Låten, som är släppt som singel, är en akustisk hymn. En akustisk låt om utanförskap. Grymt bra! Igen!
Inget där för oss är även det en lugnare låt, men som sedan tar fart. Det är ett fett sound. Det är ett kallt sound som nästan är någon mörk industrirock.
I en annan tid är något annat. Lite mer fart. Lite mer gung. Lite mer melodiös svensk punk. Lägg till en galet skön refräng, feta gitarrer och lika feta trummor. Grymt bra! Igen! Och igen! Det är en låt som får mig att tänka på Nina Rochelle som var i gång under några år på 2000-talet.
När Falska tårar kickar i gång känns det nästan som indiepop, men det gör det inte så jävla länge. Det blir ett vemodigt punksound med en stor refräng och gitarr- och trumsoundet gör att man nästan börjar spinna. Lägg till den här texten … shit alltså!
Det är soundet/texterna som vemodspunkarna ger oss är verkligen bra. Detta är svensk punk som man bara måste älska. Fast allt är inte nattsvart. Det finns lite hopp. I mörkret finns det ljus.
Då passar det ganska bra att få Allt blir vackrare om natten som det sista spåret …
Topp tre får bli lite mer: Höghusbarn, Knivhjärta, Falska tårar och I en annan tid. Det finns dock mycket mer här så lyssna på hela albumet!
