Här kommer något som man hade noll koll på för ett par månader sedan.
Därför kan Rat Boy bjuda på årets trevligaste överraskning med albumet Suburbia calling.
5/5
Artist:
RAT BOY
Albumtitel:
SUBURBIA CALLING
År:
2024
Genre:
SKA, PUNK, INDIE
Skivbolag:
HELLCAT RECORDS
Rat Boy var från början Jordan Cardy som släppte The mixtape på Soundcloud för runt tio år sedan, men det växte snart till något helt annat och med denna plattan har soloprojektet blivit ett band (Jordan Cardy, Liam Haygarth, Harry Todd och Noah Booth.)
Och det är väldigt lätt att fastna för detta. Man gör det eftersom ingen låt är den andra lik. Rat Boy fastnar inte ens i en genre utan blandar frisk och gör vad de känner för. Det är hur kul som helst att höra det här Essex-bandet som verkar ha influenser från allt från The Clash och The Streets till Beastie Boys och kanske Madness?
För några veckor var det dags för nästa fullängdare från Rat Boy: Suburbia Calling.
- Mob mentality
- Rudys World
- One in a million
- Best is yet to come
- Every little helps
- Suburbia Calling
- Badman
- She’s the one
- Essex land
- Handbags at dawn
- Day trip to London
- Boy wonder
- Take my Place
Vad får vi då? Vi får en jävla massa godbitar! Här är några av dem:
Mob mentality. Var det någon som sa Madness? Sicken härlig ska-låt vi får och det låter väldigt mycket Madness. Ett jäkla gung och det är svårt att stå emot detta.
Rudys World. Mer ska, mer reggae och punk, men det är inte alls lika mycket Madness över det. Gunget är brutalt skönt. Och refrängen biter sig fast direkt! En klasslåt!
Best is yet to come. Glöm ska, eller dra i alla fall ned på det ordentligt. Här blir det i stället mer indierock. En skön låt med en lika skön text. Stämmer det verkligen att vi har det bästa framför oss. Rat Boy tvivlar: ”They say the best is yet to come // But the bet is next to none // We’ll end up like the others still living with our mothers // And I don’t know why no I don’t know.”
Badman. Mer ska, lite orgel och ännu mer gung. Hey!
She’s the one. Favoritlåten nummer ett från albumet. Ett galet soft gung och en alldeles underbar sommarlåt. Lite soft ska som blandas med indierock. Galet bra!
Essex land. Här kommer något helt annat. Rat Boy ger oss en alternativ rock/indierock-låt. Jordan Cardy sjunger om stället som han kommer ifrån.
Boy wonder. Britpop som har The Housemartins-känsla. En skönt poppig låt med lite blås.
Take my Place. Den sista låten på albumet är väl den som sticker ut mest. Här blir det en britpop/indirock-låt som doftar både Oasis och The Beatles. En trevlig avslutning på en kanonplatta!
