De senaste åren har det mest handlat om ett liv på vägarna för Booze & Glory som har turnerat flitigt världen över.
Men nu är det dags för en ny platta från det Londonbaserade punkbandet.
Vi får Hurricane.
5/5
Artist:
BOOZE & GLORY
Album:
HURRICANE
År:
2019
Genre:
PUNK, OI!
Skivbolag:
SCARLET TEDDY RECORDS
Booze & Glory bildades under 2009 och har sedan dess skickat ut platta efter platta som är kanonbra. Deras streetpunk/oi! bjuder både på gung, drag och bra texter.
- Always on the wrong side (2010)
- Trouble free (2011)
- As bold as brass (2014)
- Chapter IV (2017)
- Hurricane (2019)
På Hurricane finns det tolv spår:
- Never again
- Ticking bombs
- Ten years
- Live it up
- The Guv’nor
- Hurricane
- My heart is burning
- Goodbye
- Darkest nights
- I’m still standing
- Three points
- Too soon
Det är låtar bland annat om att tro på sig själv, en hyllning till familjemedlemmar och vänner som inte längre finns med oss och om att stå upp emot rasism. Dessutom finns det en låt här som lär få varenda West Ham United-supporter att börja både dansa och le …
På plattan finns bland annat singeln Too soon. Det är en ganska lugn sak och egentligen ingenting som man hade förväntat sig att få av Booze & Glory. Oi!-bandet bjuder på en celticpunklåt med en allsångsrefräng!
I’ll smoke my last cigarette before call it a night
My last sip of whisky as the bar is closing now
It’s nearly midnight, outside’s cold and dark
It seems like thousand years ago cruel fate ripped us apart
To see you once again I’d travel a million miles
To hold your hand again and see you smile
I’d give all I own to meet you one more time
En annan låt som sticker ut är en cover. Booze & Glory tar Elton Johns hit från 1983 I’m still standing och gör om den till en punklåt. Det fungerar tyvärr inget vidare. Den låten kan man väl mest bara glömma bort, men det är det enda svaga spåret. Det är ändå kul att de testar på att göra det och det är lite kul att få höra orgeln fast den finns med på fler ställen …
Nä, då är det bättre att dra i gång inledningsspåret Never again och att inse att det aldrig är försent för att göra förändringar. Det är fartfyllt och det känns nästan som ett slag i magen.
Ticking bombs är en annan skön sak. Den där basen är hur skön som helst. Den går kanske inte upp mot Ten years – fast det är det inte många låtar som gör. Här summerar Mark Rsk sina tio år i bandet. Det är just det här som gör att man gillar Booze & Glory lite extra. Det är de här berättande texterna.
Nästa gång man fastnar på plattan är med The Guv’nor som var ”the hardest man in Britain”. Vilken gung! Detta är klassiskt Booze & Glory-material och nummer ett på denna platta!
Även My heart is burning tillhör favoriterna. Lyssna bara på gitarren i början och när låten tar lite mer fart … Goodbye är en annan höjdare och vi får höra lite om hur det är att leva på vägarna och i en buss.
Topp tre? The Guv’nor, Never again och Too soon.
Värt att nämna är att albumet är inspelat i Sverige och i Soundlab Studios. Det är också producerat av Millencolin-gitarristen Mathias Färm.
Booze & Glory
Mark Rsk (Sång, gitarr)
Kahan (gitarr)
Chema Zurita (bas)
Frank Pellegrino (trummor)
[…] Läs hela inlägget av Rockfarbror här –> Det stormar runt Booze & Glorys nya album […]
[…] med Takers & Users. Det här är klassisk old school-oi! och den som gillar band som exempelvis Booze & Glory har säkert inga som helst problem med att dra i gång […]
[…] finns det väl inga större jämförelser att göra rakt av med Booze & Glory, men på något sätt får man samma sköna känsla när man drar i gång Antagonizers ATL – […]