Äntligen! En ny platta från Rob Thomas!

Album nummer fyra.

Den första plattan på fyra år.

Rob Thomas är tillbaka med ny musik och albumet Chip tooth smile.

4/5

Artist:
ROB THOMAS
Albumtitel:
CHIP TOOTH SMILE
År:
2019
Genre:
ROCK
Skivbolag:
ATLANTIC RECORDING CORPORATION, WEA INTERNATIONAL

Rob Thomas har gjort sjukt mycket bra grejer tillsammans med sitt Matchbox Twenty, men där har man nu väntat i sju år på en ny platta och det ser ut att dröja ännu längre innan man får något nytt från dem.

I stället får vi en ny soloplatta från Thomas som under åren även har skrivit låtar åt exempelvis Willie Nelson, Mick Jagger, Pat Green och Daughtry.

… Something to be (2005)
Cradlesong (2009)
The great unknown (2015)
Chip tooth smile (2019)

Rob Thomas som soloartist skiljer sig en del mot Matchbox Twenty. Om MB20 är alternativ rock så är Thomas alternativ rock som lutar över mot poprock. Det håller dock fortfarande hög klass. Visst, man är lite färgad när det kommer till Rob Thomas. Han har varit en favorit här hemma sedan 1990-talet …

På Chip tooth smile får vi tolv spår:

One less day (Dying young)
Timeless
Can’t help me now
Funny
I love it
The man to hold the water
We were beautiful
It’s only love
Early in the morning
The worst in me
Tomorrow
Breathe out

En annan favorit man har är Butch Walker. Det är han som står för produktionen av albumet och då blir det otroligt spännande att få höra vad de två herrarna har kokat ihop – och det börjar grymt bra …

Plattan inleds med en hymn för livet: One less day (Dying young).

I see my life like a train on a oneway track
I’ve made mistakes and I couldn’t take ’em back
And I’ve been runnin’ round in circles til’ I’m dizzy I can’t lie
But every night I go to sleep’s a day that I survived
I’m not afraid of getting older
I’m one less day from dying young
I see the light go past my shoulder
I’m one less day from dying young

Det är en låt som fastnar direkt. Vi får något som kan liknas vid ett galopperande trumsound, ett skönt gitarrsound och suverän sång. Dessutom får vi lite irländska toner på slutet …

Timeless tar vid och då blir det än mer pop där Thomas och Walker även petar in ett lite funkigt sound. Det tillhör väl inte favoritspåren, men den är catchig som tusan.

Bland favoritspåren finns däremot Can’t help me now … det är en låt som Thomas kunde ha gjort tillsammans med Matchbox Twenty. Den är lite soft och så skön att man mest skakar på huvudet. Den är magisk och Thomas lägger ribban högt med den inledningen – och det fortsätter på den nivån. Funny är ytterligare en superlåt. Det är en lugnare låt som man får lite Little wonders-vibbar från.

I love it låter helt annorlunda. Det blir mer fart och party över det hela. Thomas vrider även till det med The man who brings the water som börjar med en akustiskt gitarr och sång. Sedan fylls det på bland annat med stråkar och elgitarrer. Det är lite folkrock över det hela.

We were beautiful är en annan ganska soft låt med ett skönt gung. Det är helt klart en ”grower” som lär vara en favorit om några veckor. It’s only love börjar som en pianoballad innan det petas in en del stråkar och allt annat … en blivande Rob Thomas-klassiker?

Early in the morning skickar direkt ut Phil Collins– och In the air tonight-vibbar. Även det är en låt som växer för varje lyssning. En låt som sätter sig direkt är The worst in me. Det är ett glatt sound och ett lite snabbare tempo.

Tomorrow är en suverän låt. Här kan man höra lite U2-gitarrer och Thomas har en sådan känsla i sången att det här tillhör de bästa låtarna på albumet.

Albumets sistaspår är Breathe out och man kan väl säga att Thomas avslutar på bästa sätt. Det är lite mer akustiskt och när låten har snurrat i mål sitter man mest med känslan att man vill ha mer.

Topp tre? Can’t help me now, Funny och One less day (Dying young).