En smått magisk återkomst av Dido

20 år efter debutplattan No angel är det dags för Dido att släppa sin femte fullängdare.

Och Still on my mind tillhör de absolut bästa albumen som hon har gjort.

När Dido Armstrong släppte No angel som blev det den mest framgångsrika debuten någonsin från en brittisk kvinnlig artist. Bara den plattan sålde i en bra bit över 20 miljoner exemplar världen över.

Även Didos andra platta – Life for rent – var makalöst bra, men efter det lyckades den brittiska singer-sonbgwritern inte nå upp till de högt ställda förväntningarna på de efterföljande plattorna.

No angel (1999)
Life for rent (2003)
Safe trip home (2008)
Girl who got Away (2013)
Still on My mind (2019)

Safe trip home och Girl who got Away var lite mellanmjölk. Det var okej, men inte mer än så. Nu har det gått sex år sedan vi fick en ny platta från Dido och man kan väl säga att det var värt väntan – för vilken återkomst det är!

Hurricanes
Give you up
Hell after this
You don’t need a God
Take you home
Some kind of love
Still on My Mind
Mad love
Walking by
Friends
Chances
Have to stay

Dido har återigen arbetat tillsammans med sin bror Rollo Armstrong och 47-åringen har sagt att om hon skulle återvända med ny musik så var det bara om det samarbetet återupptogs. Då blir det succé igen …

Och Dido fortsätter att göra musiken som hon har gjort det tidigare. Det är pop, folkrock, trip hop och elektronisk musik som hon sätter ihop på sitt alldeles egna och väldigt känslosamma sätt.

Plattan inleds med Hurricanes som också har släppts som singel. Den börjar försiktigt med en gitarr innan Didos röst tar vid. Och det är där allt fokus hamnar. Sedan börjar låten pulsera elektroniskt.

Det känns nästan som om tiden har stått still. Dido inleder med en låt som skulle ta plats på hennes Greatest hits-platta.

Let me not turn away
From happiness or pain
Just not to run away
In my heart and in my head
Let me face
Hurricanes

Sedan tar Give you up vid. Även det en singel. Den här känns dock lite maffigare, men den håller samma höga klass som förstaspåret. Tredjespåret sticker ut. Det är ett mer pulserande dancebeat och lite blås i Hell after this. Det är dock fortfarande ganska soft. Den tillhör dock inte favoriterna.

Det gör däremot You don’t need a God där vi återigen får den där magiska känslan som Dido kan ha när hon gör sina låtar. Det är soft, mjukt och snyggt.

Ofta så är det just med de lugna låtarna som Dido gör sig bäst. Ibland blir det dock riktigt bra även när hon petar in något dancebeat. Hon gör det i Take you home och … wow! Det är en urskön låt!

Och det fortsätter egentligen bara så. Dido skickar ut låt efter låt som ger en rysningar längs ryggraden. Still on my mind, Mad love, Walking by, Friends, Chances och Have to stay … alla är väldigt, väldigt bra.

Topp tre? You don’t need a God, Friends och Have to stay. Tror jag …

Dido kommer också att ge sig ut på en turné – hennes första på 15 år. Här är hennes Europadatum: