2016 släppte Dalaplan plattan Det blir inte bättre än så här.
Det visade sig att det inte stämmer.
När de nu firar tioårsjubileum och släpper plattan Du går aldrig ensam så låter Dalaplan bättre än någonsin.
I december 2017 skrev frontmannen i Malmöbandet Dalaplan, Niklas Svensson, ett långt inlägg på bandets Facebooksida. Där berättade han om idén han hade för en kommande Dalaplan-platta. Svensson hade börjat att göra en rad med telefonintervjuer med sin mor för att dokumentera hennes och sin fars historia ordentligt. Med utgångspunkt från dessa historier började han sedan att skriva låtar till albumet Du går aldrig ensam.
Just meningen ”Du går aldrig ensam” ristade min familj in på pappas gravsten när han begravdes för drygt 20 år sedan. Alla ni som kan er Liverpool FC förstår var meningen kommer från.
Men det hände saker på Svenssons privata plan. Han hann med fyra-fem låtar innan han och frun Jenny, basist i Dalaplan, gick skilda vägar. Efter det blev det en massa låtar till och historierna om sina föräldrar flätades samman med Svenssons egna erfarenheter.
Under 2017 växte dessutom bandet och numera består Dalaplan av Niklas Svensson, Peter Svensson, Johan Åkesson, Jenny Neikell, Christian Jönsson, Dennis Stenmark och Jesper Mårtensson. Det här bandet bjuder på en platta som är något alldeles extra – precis som Svensson lovade i det där Facebookinlägget för drygt ett år sedan.
- Intro
- Ni slängde mig åt vargarna
- Ryggen mot väggen
- Du går aldrig ensam
- Vad e det för fel på mig?
- Hubba Bubba-idiot
- Sista dagarna på året
- Jag hör vad du säger (Jag håller bara inte med)
- Noll
- Du gav mig ingenting
- Bränner min ring ditt finger
- Att jag aldrig lär mig
- Har nån sett min älskling
- Låt mig va’
- Så som jag lever
- Outro
Det är låtar om kärlek, hat, utsatthet, separation, kaos, känslan att stå ensam och försoning – och allting börjar med ett intro. Det låter som om man sätter i gång en gammal radio innan man får några toner från titelspåret. Plattan avslutas sedan på samma sätt, med några toner från titelspåret. Och när radion stängs av så känns det bara tomt för det fullkomligt kryllar av vassa låtar här.
Det finns också några toppar, några låtar som sticker ut lite extra. En är definitivt titelspåret Du går aldrig ensam. Känslan i den låten, som går i ett långsammare tempo, går inte att beskriva. Det är bara till att lyssna och lyssna på Svenssons fantastiska text om hans föräldrars separation och hans barndomsminnen.
Det finns givetvis snabbare låtar och det känns nästan som om Dalaplan har gjort lite vad som har fallit dem in. De har packat in alla möjliga instrument i sina rocklåtar.
Det känns nästan som om de har stått och lirat och sedan har de bara sett ett instrument, plockat upp det och kört på. Sedan har de sett något annat instrument, plockat upp det och packat in det också. Nu har det givetvis inte gått till så, men det är en sådan känsla man får och vet ni vad? Det låter skitbra!
Ryggen mot väggen är en annan suveränt skön låt. Det är rockabilly och Johnny Cash i ett Dalaplan-paket. Det är en låt som handlar om att man får leva med sina beslut. Då blir en textrad som ”Snälla du, sätt din kula här” smått magisk.
Duetten Vad e det för fel på mig? med Niklas Svensson och Jenny Neikell är så så bra att den borde bli en svensk klassiker. Det är blås, det är fart, det är irriterat och när den sedan brister ut i en refräng så brister man själv ut i ett enda stort flin.
Egentligen kan man räkna upp varenda låt från den här alldeles suveräna plattan, men det får räcka med en till. Det blir den Wilmer X-doftande Sista dagarna på året. Det är skånsk blåsförstärkt rock ’n’ roll av högsta klass. Det är lite häftigt att Svensson skrev den här texten på fem minuter …
På albumet har Dalaplan dessutom med ett helt gäng gästartister: Hans Östlund (The Nomads), Niklas Vahlberg (The Nomads), Stefan Björk, Rebecca Cronsten, Kiki Flygare, Pierre Engström och Anna Asp.
[…] Dalaplan – Du går aldrig ensam […]