Hardcore Superstar har släppt en jäkla massa bra låtar.
När det kommer till plattor har dock bandet känts lite ojämnt – fram tills nu vill säga …
Nu jävlar smäller det till!
5/5
Artist:
HARDCORE SUPERSTAR
Albumtitel:
YOU CAN’T KILL MY ROCK ’N ROLL
År:
2018
Genre:
ROCK
Skivbolag:
GAIN, SONY MUSIC
Hårdrocksbandet från Göteborg har skämt bort oss med bra låtar sedan debutplattan It’s only rock ’n’ roll som de skickade ut 1998.
20 år senare har Hardcore Superstar släppt elva studioalbum:
- It’s only rock ’n’ roll (1998)
- Bad sneakers and a pina colada (2000)
- Thank you (for letting us be ourselves) (2001)
- No regrets (2003)
- Hardcore Superstar (2005)
- Treamin’ in a casket (2007)
- Beg for it (2009)
- Split your lip (2010)
- C’mon take on me (2013)
- HCSS (2015)
- You can’t kill my rock ’n roll
Gemensamt för plattorna är att Hardcore Superstar alltid har en singel som är så där magiskt bra. Det kommer liksom alltid någon eller några låtar som känns som en åsnespark i bröstet. Vi har även fått sådana låtar i singelsläppen inför You can’t kill my rock ’n roll.
Men tidigare har det också kunnat komma lite mellanmjölk. Det har kunnat komma några låtar som inte riktigt har fallit en i smaken.
Det gör det inte på You can’t kill my rock ’n roll. Det här är ett Hardcore Superstar i absolut högform.
- ADHD
- Electric rider
- My sanctury
- Hit me where it hurts
- You can’t kill my rock ’n roll
- The others
- Have mercy on me
- Never cared for snobbery
- Baboon
- Bring the house down
- Medicine man
- Goodbye
Vi får en partyfylld rock ’n roll.
Vi får melodisk hårdrock med löjligt sköna gitarriff.
Vi får en småtung arenarock med starka allsångsrefränger.
Redan i oktober förra året fick vi ett första smakprov på den här plattan. Det var då vi fick blixtersköna Have mercy on me.
Det var minst sagt en bra start. De fyllde sedan på med Bring the house down och det är en låt som låter väldigt mycket Slade. Det är bara till att digga till det här och nynna på Run runway … Det är också en lysande låt som är både catchig och melodiös.
Nu är det inte så att Hardcore Superstar nöjer sig med att leverera några superlåtar. Vi får mycket mer än så – och de kickar i gång allting med AD/HD och redan där sitter man och bara småflinar för man vet hur mycket mer bra grejer det är som ska komma.
Electric rider är en tung sak och här låter Joakim Berg nästan som Steven Tyler i Aerosmith. Och gissa om refrängen är skön … Det är en klasslåt! Det är även Hit me where it hurts fast det skulle man kunna skriva om varenda låt på det här albumet.
Det finns dock en låt som man bara måste nämna lite extra och det är en allsångsstänkare. Det är titelspåret You can’t kill my rock ’n roll. Alltså, blir det bättre än så här? Det är knappast den hårdaste låten som Hardcore Superstar har gjort, men fy fan vilket gung och vilken refräng!
För en annan är det här plattan som man har väntat på att Hardcore Superstar skulle spotta ur sig. You can’t kill my rock ’n roll är det bästa som det svenska hårdrocksbandet har gjort för här hittar du ingen mellanmjölkslåt.
Det här är bara killers! Det här är en av de bästa svenska hårdrocksplattorna som kommer att släppas under 2018! Så vad väntar du på? Höj volymen och rocka loss med Harcore Superstar!
Hardcore Superstar
Joakim Berg (sång)
Vic Zino (gitarr)
Martin Sandvik (bas)
Adde Andreasson (trummor)
[…] Det är rock ’n’ roll kryddat med punk. Det är rockigt som The Hellacopters eller Hardcore Superstar, men det är också punkigt som Backyard Babies och The Bones. Gillar ni de där banden så är det […]