Hur man gör en uppföljare till ett av de bästa svenska albumen någonsin?
Magnus Johansson gjorde en platta som var lika bra …
När en annan pratar om vilken som är världens bästa svenskspråkiga platta så är det framför allt Jakob Hellmans … Och stora havet och Magnus Johanssons självbetitlande album från 1990 som nämns.
Visst är Magnus Johanssons första album, med låtar som Till himmelen och Pappa är en flygkapten, en superb platta – det är den än i dag – och den väcker gamla minnen till liv. På den tiden var man ju både ung och smal. Sedan dess har det runnit en del vatten under broarna …
Men Johansson är så mycket mer än den där debutplattan. Två år efter debutalbumet släppte han 12 saker jag lovat att göra. Det är svensk folkrock-trubadurrock-vispop när den är som allra bäst.
Det här är lika bra som albumet från 1990. Vissa dagar kan till och med uppföljaren vara ännu vassare! Det beror lite på vilket humör man är på och vilka minnen som väcks till liv just då.
Johansson inleder plattan med Här kommer morgonen. Det är metspön och är stora drömmar … Det är jäkligt bra redan där. Det är något med Johanssons musik – och hans speciella texter – som gör att man bara vill sjunga med.
Sedan kommer höjdarna Lova att du väntar i gathörnet på mej och När det börjar regna in hos dej. Det är lätt låtar som hade platsat på Johanssons debutskiva om han hade tyckt att det hade behövts några till …
När det börjat regna in hos dig
Och alla dina vackra färger flyter ut
Och dom låser in dina penslar varje kväll
För att som dom säger du inte ska bli sjuk
Och när han som kallar sig din älskling
Går omkring på stan med en fågel i en bur
Och han pekar och ropar: ”Den här är hennes!”
Fast du aldrig sett en fågel förut
Men det blir bättre, ta mig tusan! När Alla pratar om dej rullar i gång är det bara att njuta i 4 minuter och 37 sekunder.
Makalöst är det enda ordet som kan beskriva det här!
Fast det finns inte en dålig låt på plattan. Budbäraren och Är det någon som har sett min syster? är andra låtar som man inte får missa.
Johanssons trubadurrock är mästerlig och han snurrar in på lite country när det är dags för Dagen då fulheten kom till stan.
Fröken pekade på en karta och vi ropade: ”Världen är så stor”
Fröken sa: ”Vänta ni bara, den är mycket mindre än ni tror”
Hon drog ett streck tvärs genom salen, det här är mitt och det där ditt
Vi satt & gjorde grimaser, fröken sa: ”Titta nu hit!”
Dagen då fulheten kom till stan
Det här är en makalös platta som förtjänar så mycket mer än vad den har fått … 12 saker som jag lovat att göra inget annat än en svensk klassiker. Den är säkert bortglömd hos de flesta, men det är dags att damma av den här plattan.
Upptäckte egentligen Magnus Johanssons musik först ifjol när jag läste en hyllande recension av debutskivan. Recensionen var mindre entusiastisk om ”12 saker,” vilket gjorde att jag skippade den… Fram tills jag läste din recension här, och gav den en chans. TACK. Underbar skiva, texterna är ofta märkligare än på debuten men jag gillar ju märkliga låttexter, så jag klagar inte. Och underbar produktion, något annorlunda från men helt i klass med debuten.