Ibland kan punkmusik kännas som väldigt tråkig när det blir alldeles för mycket pop över det.
Sedan kan det också låta extremt bra när det går mer åt rock ’n’ roll-hållet. Det är den riktningen som Nothington tar.
Nothington, som bildades 2006 av Jay Northington och Chris Matulich, visade redan från början vilken sorts punrock de skulle bjuda på. Det var samma typ som The Gaslight Anthem och The Menzingers har skickat ut och då är det väl klart att det blir bra.
Nu är det dags för Nothingtons femte fullängdare och deras första platta på fem år.
På In the end får vi elva låtar.
- Already there
- Cobblestones
- The lies I need
- Burn after reading
- End transmission
- Things we used to say
- Nothing but beaches
- The hard way
- It comes and goes
- Capture
- In the end
Hur bitter, sur och eländig man än kan vara så går det inte att hitta ett svagt spår här.
Nothington (Jay Northington, Chris Matulich, Luke Swarm och Ryan Donovan) har gjort en ruskigt bra platta.
Det är melodiöst, men Nothington passerar aldrig gränsen för att det ska bli för poppigt utan det drar snarare åt rockhållet.
Sedan känns det nästan som om man får dubbelt så mycket material när Jay Northington och Chris Matulich delar på sången i San Francisco-bandet.
Det går knappt att välja ut någon favorit, men Burn after reading är makalös. Det är en låt som alla som gillar The Gaslight Anthem lär älska.
Men som sagt, det finns fler låtar – som Cobblestones – att peta in på listan över årets bästa låtar om man nu hade en sådan.
Redan nu vågar jag påstå att In the end kommer att bli en klassiker och det är en platta som kommer att spelas tusentals gånger här hemma under de kommande åren.