Den 14 november 2015 gick Rockfarbror.se online.
Sedan dess har det hänt en del grejer.
Ja, det har hänt en jävla massa grejer – och bland annat har det blivit 1 557 inlägg.
För ungefär 3,5 år sedan tog jag beslutet att dra i gång en musiksajt efter lite påtryckningar från nära och kära. Jag är ju sjukt musikintresserad och kände att jag ville ha något att göra vid sidan om jobbet.
Då blev det Rockfarbror.
Tanken då var faktiskt ganska enkel. Jag skulle göra två uppdateringar i veckan och leta fram det bästa jag kunde hitta och skriva om dem. Det skulle bara vara musik som jag gillar – och så är det fortfarande. Mottot med sajten är fortfarande: ”Skriv bara om det du gillar.”
Fast det där med att göra två uppdateringar höll väl i en eller två månader sedan tänkte jag att ”jag hinner göra tre i veckan”. Det höll någon månad sedan blev det fem. Det finns ju så sjukt mycket bra musik och nu hade mejlen börjat att trilla in. Skivbolag och agenturer, artister själva och deras fans och vänner skickade in och tipsade om artister, album och singlar. Det var jag inte alls beredd på. Det var ju min lilla hobbygrej som jag hade startat för att några polare kanske kunde vara nyfikna. Mer än så trodde jag inte att det skulle bli …
Ombyggd två gånger
Det tog ungefär sex månader och sajten gjordes om helt och hållet två gånger. Då, efter en massa tekniskt strul, stod jag i valet och kvalet mellan att kasta allting i soporna eller få allting att fungera och köra på och testa om det gick att hålla sidan uppdaterad varje dag. Inte för att jag var orolig över att det skulle råda brist på musik, utan för att jag helt enkelt inte visste om jag skulle hinna med det. Det blir ju en del lyssnande …
En del verkar tro att jag skriver om allting som kommer in. Det stämmer inte på långa vägar. Däremot så lyssnar jag på allt som kommer in – det kan dock finnas tillfällen då jag inte hinner med att lyssna på singlar och i ärlighetens namn vet jag inte hur länge till det kommer att fungera att lyssna på allt – och det jag inte gillar kastar jag. Det är ganska mycket tyvärr, men min musiksmak är som den är.
Det hjälper inte heller att skicka något typigt eller otrevligt mejl till mig bara för att en platta inte föll mig i smaken. Visst, jag förstår att man kan bli besviken, men jag är liksom inte otrevlig och jag skriver bara om det jag gillar så det är inte så att jag har kastat skit på varken artisten eller dennes musik. Jag kan väl säga att om jag har fått ett otrevligt mejl så hamnar deras nästa mejl rakt ned i papperskorgen – utan någon som helst lyssning. Då har jag 100 andra plattor som väntar.
Uppdateras varje dag
Nu har jag i alla fall uppdaterat sajten varje dag under 2,5 år. Ibland har det varit ett inlägg, ibland två och någon gång har det till och med blivit sex tror jag. Inläggen kommer även under sommaren, på julafton och under påsken. Rockfarbror tar liksom inte semester. Om det är genomtänkt vet jag inte, men det finns ju så sjukt mycket musik! Det finns liksom inget slut! Ibland undrar jag själv hur jag hinner med. Man kan ju liksom inte skriva om en platta efter en lyssning. Man behöver höra den både två och tre gånger för att kunna vara med på ett vettigt sätt.
Under resans gång har jag också fått förfrågningar om intervjuer. Det kände jag skulle bli lite väl maffigt, men självklart så fick jag göra det också – så sajten fick sig en liten ansiktslyftning på nytt. Det är kanske inte så ofta som det blir intervjuer, men det är svårt att hinna med allting. Dock är det sjukt kul att prata med artisterna som har gjort plattorna som man skriver om. Senast snackade jag med indiestjärnskottet Linn Koch-Emmery och det var jävligt kul att höra hennes berättelser och att hon tog sig tid efter att ha varit på resande fot och knappt hunnit packa upp sina väskor innan det var dags för en releasefest och ett EP-släpp. Mitt i allting orkade hon ändå ta sig ett snack med mig.
Bra musik, bara bra musik
Vad som kommer härnäst vet jag inte. Jag har en del funderingar på några saker, men om jag klarar av att ro dem i hamn vet jag inte.
Tills dess fortsätter jag, och de – inte minst Lennart Nygren – som hjälper mig att skriva någon gång ibland, att uppdatera sajten med bra musik så ofta det går.
Jag hoppas att ni hittar några godsaker här. Och att ni hittar både kända och okända band här. Ge de mindre banden en chans. Det är de värda. Det finns en jäkla massa guldkorn där ute. Se bara på Linn Koch-Emmery som bara måste stå inför sitt genombrott. Hon kommer att finnas med på listan över årets bästa album – trots att det bara är en EP …