Reach är tillbaka med ett nytt album.
Och när de släpper The promise of a life väljer de att bjuda på ett nytt sound – igen.
4/5
Artist:
REACH
Albumtitel:
THE PROMISE OF A LIFE
År:
2021
Genre:
ALTERNATIVE, ROCK
Skivbolag:
ICONS CREATING EVIL ART
2015 släppte Reach sitt debutalbum Reach out to rock. Då var det med låtar som lutade över åt AOR-hållet. När de släppte uppföljaren The great divine 2018 så hade bandet blivit en powertrio och de lät tyngre än tidigare. När de nu skulle släppa en ny platta så trodde man att man visste var man hade Reach.
Det hade man inte.
Nu byter det alternativa rockbandet skepnad igen.
- New frontier
- The law
- Young again
- Satellite
- Motherland
- The seventh seal
- Higher ground
- Cover my traces
- The streets
- Promise of a life
Många av låtarna är en bit utanför vår comfort zone medan andra har tvingat oss att hundraprocentigt pusha vår förmåga. Det har varit en stor utmaning och en överraskande process som bevisat att vi är en lika stark grupp som vi var för tio år sedan. Om inte starkare.
Ludvig Turner
Alltså, det är nästan så att man kan lägga det som Reach har gjort tidigare lite åt sidan för detta är något helt annat. Nu blir det nästan progressiv rock. Det blir någon rock där man får en del vibbar från Queen som ju kunde hitta på lite vad som helst. Man får även vibbar från The Struts.
Det blir både berättande och storslagna låtar, men framför allt experimentella låtar: ”Det här albumet är en aning mer progressivt och texterna är generellt mörkare. Världen vi har skapat är en mörk värld med sorgsenhet, ångest men också med hjältar och kärlek.”
Det fungerar faktiskt bra. Alla låtar går väl inte hem, men helt klart så finns det en del karameller här.
New froniter, The law, Young again, Motherland låter inte som något som Reach har gjort tidigare. Ändå fastnar man i det, men det krävs mer än en lyssning – mest för att man blir förvånad över soundet.
Topp tre? Higher ground är en. Här lyckas Reach få med precis allting känns det som. Det är soft, det är tungt, det är lite reaggae och det är någon känsla från svunna tider samtidigt som det är modernt. Sedan brister allting ut i en fantastiskt refräng. Det är otroligt skickligt att lyckas med detta.
Young again är en riktigt härlig låt. Den börjar som en poplåt innan den tickar i gång lite försiktigt och sedan blir det mer och mer och mer. Queen-känslan finns onekligen här. Det är en grym låt.
Den tredje får bli The streets mest för att det är den tyngsta låten på plattan. Det är en låt som går lite åt Foo Fighters-hållet och även här blir det en refräng som sätter sig direkt.
Reach
Ludvig Turner (sång, gitarr)
Soufian Ma’Aoui (bas)
Marcus Johansson (trummor)
