Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge sägs det …
Men 32 år?!
Det känns smått löjligt – fast nu är Jakob Hellman tillbaka!
4/5
Artist:
JAKOB HELLMAN
Albumtitel:
ÄNTLIGEN BORTA
År:
2021
Genre:
POP
Skivbolag:
UNIVERSAL MUSIC, EMI
Det var 1989 som Jakob Hellman släppte ett av de absolut bästa svenskspråkiga albumen som någonsin har gjorts. Med låtar som Tårarna, Du är allt jag vill ha, Vara vänner, Vackert väder och Hon har ett sätt så är albumet … och stora havet en svensk klassiker.
Men Hellman försvann från musikscenen och han blev mytomspunnen där det ryktades om att möjligt runt honom. Hellman själv har väl sagt att det var livet som kom emellan.
Han har dock gett ifrån sig en del livstecken genom åren och han har bland annat dykt på en Perssons Pack-låt och ytterligare något annat samarbete.
Då har han också väckt drömmar om att man kanske, kanske skulle få en ny platta från honom. Med tiden har de dock släckts och när … och stora havet blev 25 år så hade man väl gett upp Hellman. Man fick liksom nöja sig med albumet från 1989.
Men 32 år senare – när Jakob Hellman har vandrat från en 24-åring till en 56-åring – är uppföljaren här. Vi får Äntligen borta.
- Äntligen borta
- När jag går in nånstans och känner mig utanför
- Trettiofem
- Måste va lycklig nu
- Jag bor i himmelen
- Jag kan inte säga hejdå till dig
- När det skymmer
- I denna ljuva sommartid
- Nu är natten här
- Nere i min mörka grav
- När det skymmer (Coda)
Hur låter då Hellman så här lång tid efter debuten? Jo, det har vi redan fått höra tidigare. Han släppte ju två jättefina låtar redan förra året: Jag kan inte säga hejdå till dig och När jag går in nånstans och känner mig utanför.
Jag kan inte säga hejdå till dig är en pianoballad och en låt om döden. Man kan väl också se det som en låt om en vän som man inte vill förlora. Det blir väldigt känslosamt.
När jag går in nånstans och känner mig utanför – som är mer och fler instrument – är även det klassiskt Hellman-material och det är så jäkla härligt att höra Hellman sjunga om att ”du har huvudet i det blå.”
Resten av albumet då? Jo, det känns faktiskt som om det är en uppföljare som kunde ha kommit långt tidigare – även om det märks i texterna att livet kom emellan för Hellman.
Det känns också som om att det är låtar som kommer att växa så jag gissar på att man även kommer att se denna platta som en svensk klassiker om 32 år – om man tar bort I denna ljuva sommartid för den håller inte alls samma nivå som resten av albumet.
