Här kommer det en riktig vass svensk rockplatta.
Det är Isamel som släpper Doggerland.
4/5
Artist:
ISMAEL
Albumtitel:
DOGGERLAND (SINGEL)
År:
2020
Genre:
ROCK
Skivbolag:
VISKNINGAR OCH VRÅL, COMEDIA
Ismael berättar själva om albumet Doggerland i ett pressutskick: ”Ismaels nya album Doggerland lånar namn av ett översvämmat, försvunnet landområde och de musikaliska grunderna spelades in i Sörfjärden, i norra Hälsingland, vid stranden av ett döende hav. Och visst, albumet ekar av norrländsk glesbygd och 1980-tal (jo, man kan höra spåren av såväl The Jam som Thåström), men Ismael är 100 procent relevanta för 2020-talet, med låtar som har sin början i tröttheten inför all ljug-information, i möten med ensamkommande flyktingar, utdöende arter och smältande isar. Ändå är Doggerland märkligt ljust. Ismael skapar musik ur känslan av frustration och vanmakt, och hittar något slags hopp.”
Det blir tio låtar på albumet:
- Små muskler
- Händerna som dödar
- Doggerland
- Trapphus
- Vråkarna
- Uppdrag
- Stopp i maskin
- Karusell
- Svensk gospel
- +8 januari (det skulle ha snöat)
Detta är en platta där man efter en lyssning mest sitter och undrar vad man blev träffad av. Det är inte för att det är ett jävla drag i det och det är inte för att det är någon adrenalindränkt hårdrock.
Det är helt enkelt för att man inte hade någon koll på Ismael och när de nu levererar en sådan här platta … det är som ett slag i solar plexus!
Ismael är svensk rock som påminner en del om Thåström från förr. Ni vet, innan det blev så mycket industrirock över Imperiet-mannen. Nu låter det inte Thåström rakt av, inte alls. Fast vibbarna finns där och just det här soundet som Isamel ger oss …
En del låtar byggs soundet upp efter hand för att till slut ha en massiv ljudbild, andra blir lite rakare och enklare. Varje gång slutar det på samma sätt – med att man är såld! Självklart är det bra texter också. Man är verkligen nyfiken på att få följa det som Ismael vill förmedla till oss.
Lova mig att jag slipper det ljuva livet
Ismael
Inga bad i champagne, bara riktig musik
Ge mig en andraklassbiljett till något viktigt
Stäng av motorerna, res dig nu och skrik
Det är verkligen spännande att följa varenda låt och det tar sin lilla tid, men ju mer man lyssnar desto bättre blir den här ganska mörka plattan – och efter sju lyssningar är det alldeles fantastiskt bra. Doggerland kommer att bli en svensk klassiker i min bok. Själv tar jag på mig skämskudden. För hur i helsike har jag kunnat missa detta gäng?
Topp tre? Små muskler, Uppdrag och Trapphus.
Ismael
David Berjlund (sång, gitarr)
Ronny Grubb (bas)
Bengt Westin (trummor)
