Matchbox 20 skämmer inte direkt bort oss med ny musik. Då får man vara glad för att bandmedlemmarna bjuder på en del soloplattor ibland.
Nu är det Kyle Cook som släpper Wolves.
Kyle Cook har funnits med i Matchbox 20 sedan de bildades 1995. Då har han också varit med och gjort en del makalösa plattor och magiska låtar. Tyvärr är MB20:s diskografi inte speciellt stor. Till dagens datum har det bara blivit fyra album.
Sångaren Rob Thomas har dock även gjort en del soloplattor och nu är det dags för gitarristen Kyle Cook, som även har haft projekt som The New Left och Rivers & Rust, att skicka ut ny musik på egen hand.
Wolves blir Cooks solodebut, men han har varit med och skrivit låtar förr. Han har hjälpt till att göra en del MB20-klassiker. Då vågar man drömma om en bra platta …
- Wishing well
- Would it kill you
- Love me like it’s over
- Ghost towns
- Hold me down
- Wolves
- Better this way
- I would’ve left me too
- Never goodbye
- Waiting on a silver lining
- Where would I be
- We were real to me
- Lead me home
Visst, det låter knappast som Matchbox 20 eller Rob Thomas för den delen, men det är bra. Det är väldigt bra.
Kyle Cook ger oss soft rock som stundtals har en del countrykänsla.
Så här säger han på sin sajt:
Tastefulness has always been something that matters to me. Sometimes it’s the notes that you don’t put in there or the space that you provide that says the most.
Plattan kickar i gång med Wishing well som går åt Tom Petty-hållet. Nästa spår. Would it kill you, är något helt annat. Cook väljer det melankoliska spåret samtidigt som det blir mer country.
Man kan snabbt konstatera att det kanske inte riktigt är låtar som skulle fungera för Matchbox 20, men som samtidigt är värda sina lyssnare. Ta bara en låt som Love me like it’s over. Det är definitivt en höjdare. Inte minst så är gitarrsoundet suveränt skönt.
Ghost towns är en annan höjdare som snabbt hamnar på repeat och här någonstans kan man sluta drömma om en bra platta.
Kyle Cooks debut är ett riktigt bra album.
Det finns faktiskt inte ett spår som man inte fastnar för och tittar man på andra delen av albumet så är Better this way, Never goodbye och We were real to me låtar som sticker ut.
