Det är hans första soloalbum på 26 (!) år.
Då väljer Roger Daltrey att ge oss såväl covers som egna låtar – och vilket han än väljer så blir det bra.
Britten Roger Daltrey blev en superstjärna när han bildade och tog hand om mikrofonen i legendariska The Who som under 1960-, 1970-, och 1980-talet hade 14 singlar som nådde topp tio på singellistan i England.
Daltrey har även kört på med en solokarriär och hans diskografi ser ut så här:
- Daltrey (1973)
- Ride a rock horse (1975)
- One of the boys (1977)
- McVicar (1980)
- Parting should be painless (1984)
- Under a raging moon (1985)
- Can’t wait to see the movie (1987)
- Rocks in the head (1992)
- As long as I have you (2018)
Daltrey började att arbeta med As long as I have you strax efter han släppte Going back home som han gjorde tillsammans med Wilko Johnson 2014. Resultatet blev elva låtar.
- As long as I have you
- How far
- Where is a man to go?
- Get on out of the rain
- I’ve got your love
- Into my arms
- You haven’t done nothing
- Out of sight, out of mind
- Certified rose
- The love you save
- Always heading home
Här finns både Daltrey-låtar och ett gäng med covers. Hela tiden bjuder bjuder han på klassisk rock ’n’ roll som är såväl soul- som bluesinspirerad. Det är något med Daltrey som gör att det andas klass. Det är liksom inte någon hitmusik som kommer och försvinner snabbare än lönen. Det här finns kvar. Det här finns alltid kvar.
Här finns titelspåret As long as I have you som är Garnet Mimms northern soul-klassiker, här finns Stephen Stills How far och här finns Nick Caves Into my arms.
Två av Daltreys egna låtar är Certified rose och Always heading home och de tillhör de bästa låtarna på plattan tillsammans med den suveränt sköna How far och Where is a man to go?