Axel Rudi Pell är tillbaka med Knights call

Sedan 1989 har Axel Rudi Pell levererat sin metal.

När han nu släpper Knights call så är det väl självklart man känner igen den tyske gitarristen.

Axel Rudi Pells karriär drog i gång med bandet Steeler, men 1989 bestämde han sig för att gå vidare och satsa på en solokarriär.

Hans diskografi börjar bli lång …

• Wild obsession (1989)
• Nasty reputation (1991)
• Eternal prisoner (1992)
• Between the walls (1994)
• Black moon pyramid (1996)
• Magic (1997)
• Oceans of time (1998)
• The masquerade ball (2000)
• Shadow zone (2002)
• Kings and queens (2004)
• Mystica (2006)
• Diamonds unlocked (2007)
• Tales of the crown (2008)
• The crest (2010)
• Circle of the oath (2012)
• Into the storm (2014)
• Game of sins (2016)
• Knights call (2018)

Visst, Axel Rudi Pell bryter kanske inte nya barriärer 2018, men man vet vad man får av den skicklige gitarristen. Han levererar alltid bra melodiösa metallåtar som sätter sig direkt. Dessutom levererar han alltid någon lysande ballad på varenda platta – och det är ingen skillnad nu.

För en annan betyder det styrka. Det betyder att Axel Rudi Pell vägrar att följa några trender. Han gör sin grej och han gör det bra.

1. The medieval overture (Intro)
2. The wild and the young
3. Wildest dreams
4. Long live rock
5. The crusaders of doom
6. Truth and lies
7. Beyond the light
8. Slaves on the run
9. Follow the sun
10. Tower of babylon

Plattan kickar i gång med ett intro och för en som inte riktigt har förstått poängen med det så känns det … onödigt – även om det låter bra.

Sedan får vi en av plattans bästa låtar: The wild and the young. Det är klassiskt Axel Rudi Pell-material. Det är melodiöst, gitarrerna får ta stor plats och vi får en fet refräng. Det är precis som man vill ha det. Sedan får vi bra låtar hela vägen. Det är en jämn platta utan några överraskningar.

Vi får givetvis en vass ballad. Beyond the light lär finnas med på nästa samling med Axel Rudi Pell-ballader …

Innan den har vi också fått den episka semiballaden The crusaders of doom som tillhör plattans absolut bästa spår.