De har skrivit över 200 låtar.
De har sålt över 25 miljoner album.
Mina damer och herrar … Erasure är tillbaka!
Den brittiska synthpopduon som består av Vince Clarke och Andy Bell bildades i London 1985. Deras debutsingel Who needs love like that gjorde succé direkt. Och sedan fortsatte de att skicka ut vassa låtar under tio år.
- Wonderland (1986)
- The circus (1987)
- The innocents (1988)
- Wild! (1989)
- Chorus (1991)
- I say I say I say (1994)
- Erasure (1995)
- Cowboy (1997)
- Loveboat (2000)
- Other people’s songs (2003)
- Nightbird (2005)
- Union Street (2006)
- Light at the end of the world (2007)
- Tomorrow’s world (2011)
- Snow globe (2013)
- The violet flame (2014)
- World be gone (2017)
Tyvärr kan Erasure vara ojämna. En del plattor håller högsta klass, andra är … mindre bra.
Varje gång de släpper nytt så måste man ändå vara med och lyssna.
Så är det bara.
Vince Clarke var ju något av en kung under en annans ungdomsår.
På albumet World be gone reflekterar Erasure på det politiska läget i världen. Du ser det på omslaget. Hur galjonsfiguren reser sig upp ur det stormiga havet.
Obviously the current political climate lends itself to lots of ideas.
– Vince Clarke –
I think there’s an underswell of opinion, and people are slowly waking up. I’m hoping that people will take the album in a positive way, that they’ll use it as optimistic rabble-rousing music.
– Andy Bell –
Vi får tio låtar:
- Love you to the sky
- Be careful what you wish for!
- World be gone
- A bitter parting
- Still it’s not over
- Take me out of myself
- Sweet summer loving
- Oh what a world
- Lousy sum of nothing
- Just a little love
Vi har fått förstasingeln från plattan, Love you to the sky. Det är en grymt skön synthpoplåt och man kan snabbt konstatera att Erasure är tillbaka på bästa sätt.
Det är en ganska soft platta. Det är inga låtar med drag i. Det är inga låtar som gör att man vill skutta runt i lägenheten, men det här fungerar bra också.
World be gone är en bra platta, absolut. Fast det kan krävas några lyssningar innan man tar det till sig.
Det är inte riktigt som på 1980-talet, men vi får i alla fall glimtar från den tiden. Det finns dock ett undantag, en låt som hade platsat på valfritt Erasure-album från 1980-talet: Just a little love. Det är den bästa låten jag har hört med Erasure på flera år!
[…] ”bara” med den som en singelbaksida på Oh L’amour. Det var första gången som Erasure gav sig på någon av ABBA:s låtar, men det var inte den sista. 1992 släppte Erasure en […]