Dagen efter nationaldagen brakar det loss. Då invaderas Norje av tusentals och åter tusentals musiktörstande metalfans. Ja, det är många som bara är törstiga också …
För mig blir årets besök mitt 10-årsjubileum. De första åren jag var på Sweden Rock bodde jag på å-campingen i en båt. Det var helt klart en annorlunda upplevelse.
Att bo på en båt har sina sidor. Man vaknar till ljudet av någon står och pissar ner i ån … vilken härlig start på dagen!
Sedan blir det frukost. En bit Hönökaka med mjukost och en öl givetvis. Sedan rullar dagen vidare och man har en gigantisk toppform vid 14-16-tiden där man diggar till något band som man förmodligen aldrig har hört förut. Just där och då tycker man ändå att de är världsbäst … ja, jag pratar av egen erfarenhet. Sedan vinglar man bort till båten för att vila en stund. Vips så missar man banden som är anledningen till att man köper biljetten från början. Vips så missar man det man helst av allt vill se.
Något år vaknar jag till och hör Gary Moore spela. Det är hans sista spelning på Sweden Rock. Jag hör honom från avstånd, att gå och se honom är en omöjlighet. Baksmällan leder med typ 10-0. Det kan jag dock ångra i dag eftersom jag gillar hans musik. Inte bluesen, men det andra.
Det blir en annan grej när man befinner sig på festivalen – eller på campingen – hela tiden och man träffar många roliga människor som man tar en öl eller två med. Alla är där för musiken, festen och att ha trevligt. Jag tror aldrig att jag har sett ett bråk vare sig på campingen eller på festivalområdet utan det är en familjär stämning där man tar hand om varandra. Det är en gigantisk blandning av människor unga & gamla och det tror jag bidrar till att det är en lugn festival.
Visst finns det sjuka minnen. Ett är när vi satt tio-tolv personer i ett förtält och en kille berättade om sin tatuering, en Ahlgrens bil tatuerad på ollonet … Jo, han visade gladeligen upp den för alla i förtältet och säkert för alla andra på campingen också.
Stämningen är fantastisk och bör upplevas.
Sen några år tillbaka är vi fyra-fem killar som varje dag pendlar mellan Norje och Karlskrona. Vi turas om att köra, men senast körde jag alla dagar … Att sova hemma i sin säng och att få ta en dusch på morgonen. Det är löjligt skönt när man har varit på SRF tio år på raken. Nu ser man festivalen på ett annat sätt, stämningen är fantastisk och bör upplevas. Visst många åker ner till campingen för att kröka och inte för att gå in på området och se konserterna. Jag förstår det också. Det är en stor fest för alla.
Startfältet i år är som de senaste åren … lite skralt. Folk köper biljetter i hopp om att det ska bli bra, men på senare år har det inte varit okej kan jag tycka. Sedan är det fantastiskt att SRF hittar så mycket band man aldrig hört talats om eller band som gör comeback efter typ 17 år. Men jag vill se en bra mycket bättre line up framöver. Bon Jovi, Metallica, Iron Maiden, The Bones med flera hade varit något även om jag vet att vissa band bara gör arenaspelningar eller har krav på att det ska vara över 30 000 personer i publiken.
En akustisk spelning på en liten scen, men det var overkligt bra.
Topp 3:
- Volbeat 2014. De är numera ett storband, men spelningen 2009 som de gjorde i dagsljus var också sjukt bra.
- Powerwolf 2014. Jag hoppas att de kommer tillbaka snart och då på Rock eller Festival stage.
- Sator 2010. En akustisk spelning på en liten scen, men det var overkligt bra. Jag ser redan fram emot årets spelning.
Fast det känns nästan oförskämt att bara välja tre. Det finns så otroligt mycket som har varit bra genom åren.
Botten 3:
- Heaven & Hell 2009. Ljudet förstörde denna spelning. Tyvärr var det Ronnie James Dios sista besök på denna festival.
- Europe 2013. Då är jag ändå ett stort fan av detta band, men här var det bedrövligt. Joey åmade sig framför kamerorna och sket i publiken när bandet spelade in en live-dvd på denna konsert. Tur att jag såg dem på Cirkus nu i november. Där var det en gigantiskt bra konsert.
- Electric Banana Band, Torsson och den typen av bokningar … varför?
Tack för mig.
/Torbjörn ”Bobbo” Kronholm