Det bästa på flera år av Steve Earle

Steve Earle har skickat ut sina fullängdare sedan 1986.

Nu får vi So you wanna be an outlaw.

Då är Earle är tillbaka på countryspåret – och vi får vi en av hans bästa plattor på flera år.

Steve Earles musikkarriär  startade i Nashville och han skickade ut sin första EP 1982. Fyra år senare kom hans fantastiska första fullängdare Guitar Town och genombrottet var ett faktum.

Steve Earles studiodiskografi:

• Guitar Town (1986)
• Exit 0 (1987)
• Copperhead Road (1988)
• The hard way (1990)
• Train a comin’ (1995)
• I feel alright (1996)
• El Corazón (1997)
• Transcendental blues (2000)
• Jerusalem (2002)
• Just an american boy (2003)
• The revolution starts now (2004)
• Washington Square serenade (2007)
• Townes (2009)
• I’ll never get out of this world alive (2011)
• The low highway (2013)
• Terraplane (2015)
• So you wannabe an outlaw (2017)

Han har även gjort ett par samarbetsplattor: The Mountain (1999)som han gjorde med Del McCoury Band och Colvin & Earle (2016) som han gjorde med Shawn Colvin.

Med plattan Terraplane gav Steve Earle oss blues och samarbetet med Shawn Colvin på förra årets platta var mer folkrock.

Men på So you wannabe an outlaw ger Steve Earle And The Dukes oss det vi vill ha: Hästjazz – och vi får en grymt bra platta!

1. So you wannabe an outlaw
2. Lookin’ for a woman
3. The firebreak line
4. News from Colorado
5. If mama coulda seen me
6. Fixin’ to die
7. This is how it ends
8. The girl on the mountain
9. You broke my heart
10. Walkin’ in LA
11. Sunset highway
12. Goodbye Michelangelo
13. Ain’t no god in Mexico
14. Sister’s coming home/Down at the corner beer joint
15. Local memory
16. Are you sure Hank done it this way

Det var med den här typen av musik, med outlawcountrystuket, som man började lyssna på Steve Earle och utan tvekan så är det så här man vill ha det.

Redan efter titelspåret So you wannabe an outlaw är man fast. Steve Earle And The Dukes briljerar från start och det blir liksom inte sämre när Willie Nelson finns med …

Det finns en låt som sätter sig lite extra, en låt som sätter sig i hjärtat. Det är Goodbye Michelangelo. Det softa gitarrlirandet och Steve Earles raspiga röst är makalöst bra. Att låten sedan är skriven till hans mentor Guy Clark gör inte saken sämre …

You broke my heart är en annan favorit. Man kan nästan se Steve Earle sitta på en veranda och blicka ut över vidderna i Nashville där han sitter och tar sig en Jameson.

This evening when the sun goes down

And you’re painted up and gone to town

I’d be walkin’ up and down and wonderin’ where you are

Used to sit up waitin’ by the door

I don’t worry ’bout that anymore

Like I used to ’cause it was before you broke my heart

 

I used to be a happy guy

Not too sad and never cry

But then every lie you ever told me did it’s part

Then you come around and make amends

Can you promise not to stray again

And I always took you back and then you broke my heart

Vill du ha lite mer fart i låtarna så får du det med Lookin’ for a woman, vill du ha hästjazz på riktigt så får du det med The firebreak line, vill du ha dåliga nyheter från Colorado så ta News från Colorado …

Nej, det här är helt enkelt en kalasplatta. Steve Earle And The Dukes har gjort något alldeles speciellt.