En härlig ska-platta av The Mighty Mighty Bosstones

The Mighty Mighty Bosstones har kommit fram till sin elfte studioplatta.

Då kan man snabbt konstatera att ska-pionjärerna fortfarande är att räkna med – för vilken härlig platta vi får i When God was great.

4/5

Artist:
THE MIGHTY MIGHTY BOSSTEONES
Albumtitel:
WHEN GOD WAS GREAT
År:
2021
Genre:
SKA, PUNK
Skivbolag:
HELLCAT RECORDS

Det amerikanska ska-bandet bildades i Boston, Massachusetts, 1983. Och sedan dess har niomannabandet – Dicky Barrett, Joe Gittleman, Chris Rhodes, Tim Burton, Joe Sirois, Leon Silva, Ben Carr, Lawrence Katz och John Goetchius – skickat ut sina skivor med ojämna mellanrum.

Så här ser deras diskografi ut:

Devil’s night out (1989)
More noise and other disturbances (1992)
Don’t know how to party (1993)
Question the answers (1994)
Let’s face it (1997)
Pay attention (2000)
A jackknife to a swan (2002)
Pin points and gin joints (2009)
The magic of youth (2011)
While we’re at it (2018)
When God was great (2021)

Det är en ruskigt skön platta som The Mighty Mighty Bosstones skickar ut – fast det är det ju alltid …

Deras ska med både punk- och pop-känsla är ta mig tusan alldeles strålande. Ska är sådan där musik som alltid ser till att humöret hamnar på topp.

Först och främst ska The Mighty Mighty Bosstones ha en guldstjärna – eller två – för att de verkligen bjuder på sig själva. Här snålas det inte med låtar utan har blir 15 låtar och nästan en timmes musik – och det uppskattas något alldeles oerhört. Det är bara att hoppas att fler artister och bad tar efter och att det där med EP-släpp tar slut.

Decide
M O V E
I don’t believe in anything
Certain things
Bruised
Lonely boy
The killing of Georgie (Pt. III)
You had to be there
When god was great
What it takes
Long as I can see the light
The truth hurts
It went well
I don’t want to be you
The final parade

På When God was great har The Mighty Mighty Bosstones återigen jobbat med producenten Ted Hutt (The Gaslight Anthem, Dropkick Murphys) och Tim Armstrong (Rancid) så redan där vet man att det kommer att bli något alldeles extra.

Vi fick en del singlar inför albumsläppet. En är den härliga The final parade där niomannabandet har bjudit in en jäkla massa artister från världens ska-scen att hjälpa till med låten. De som är med och ger oss The Mighty Mighty Bosstones åttaminuterslåt, som är en historia om bandets resa och en kärlekshistoria till ska, är: Tim Armstrong (Rancid), Aimee Interrupter & The Interrupters, Stranger Cole, Angelo Moore (Fishbone), Jake Burns (Stiff Little Fingers), Jay Navarro (Suicide Machines), Chris DeMakes, Pete Wesilewski, Roger Lima (Less Than Jake), Jimmy G (Murphy’s Law), Toby Morse, Rusty Pistachio (H2O), John Feldman (Goldfinger), Laila Khan (Sonic Boom Six), Robert Hingley (Toasters), Dan Vitale (Bim Skala Bim), Dave McWane (Big D And The Kids Table), Sirae Richardson, Erin Mackenzie, Brie McWane (The Doped Up Dollys), Jesse Wagner (Aggrolites), Karina Denike (The Dance Hall Crashers), Christian Jaccobs (The Aquabats), Jon Pebsworth (Buck O Nine), Peter Porker (The Porkers), Steve Jackson (The Pietasters), Felipe Galvan (Los Skanarles), Jet Baker (Buster Shuffle), Fumio Ito (Kemuri), Glen Marhevka (Big Bad Voodoo Daddy) och Roddy Radiation (The Specials).

We’d play around
With a punk rock reggae-sound
’Cause sometimes dancing is all you’ve got
We were cranking
We were skanking
We were cranking, we were skanking
All over the world
The Mighty Mighty Bosstones

Det där är bara en låt för The Mighty Might Bosstones fullständigt briljerar på det här albumet. I låt efter låt rör sig ögonbrynen och detta är en av de bästa plattorna som det här gänget har gjort – och det säger inte lite.

Det är ett skönt gung – självklart eftersom det är ska – och även det värsta kylskået vill röra på höften till det här. Man vill göra det eftersom hela albumet sprider glädje. Det är liksom ett feelgood-album även om det finns allvar i en del texter.

I soundet finns givetvis reggae, punk och pop. Lite överraskande så finns det till och med lite americana. Du hör det i Certain things och det funkar att peta in det i ska också.

I Lonely boy blir det lite ”sunshine caribbean”-känsla. The killing of georgie (Pt. III) börjar som en rocklåt innan blåset tar över och det blir en av årets mest härliga danslåtar.

Det blir också en ballad med Long as I can see the light. Vi får alltså lite allt möjligt och varenda låt lyfter humöret – inte minst tack vare saxonfonlirandet.

Topp tre? The final parade, Long as I can see the light och The killing of Georgie (Pt. III).