När man hörde någon singel inför The Goo Goo Dolls släpp av Miracle pill blev man lite orolig för en mindre bra platta.
Det lät helt enkelt för mycket pop och det kändes som om man mest saknade gitarrerna …
Nu är plattan här och de där tankarna var bara korkade.
4/5
Artist:
THE GOO GOO DOLLS
Album:
MIRACLE PILL
År:
2019
Genre:
ROCK, ALTERNATIVE
Skivolag:
WARNER RECORDS INC.
The Goo Goo Dolls har hängt med sedan 1980-talet. De bildades i Buffalo, New York, 1986 och på den tiden var de fem medlemmar i bandet. Numera är det bara sångaren och gitarristen Johnny Rzeznik och basisten Robby Takac som finns kvar.
Det duger rätt bra det också.
Sedan starten har det blivit tolv studioalbum:
- Goo Goo Dolls (1987)
- Jed (1989)
- Hold me up (1990)
- Superstar car wash (1993)
- A boy named Goo (1995)
- Dizzy up the girl (1998)
- Gutterflower (2002)
- Let love in (2006)
- Something for the rest of us (2010)
- Magnetic (2013)
- Boxes (2016)
- Miracle pill (2019)
Det var med Dizzy up the girl-plattan som The Goo Goo Dolls fick sitt stora genombrott – och det är än i dag en ruskigt bra alternativ rockplatta. När den kom var den så bra att man bara var tvungen att köpa varenda platta de hade släppt sedan starten. Ingen av dem var dock i närheten av Dizzy up the girl.
Och det är väl lite så det har varit sedan dess gör det här bandet. Att de ska försöka göra en lika fantastisk platta. De har gjort sina försök, men inte nått dit igen.
Hur blir det med Miracle pill då? Går det denna gång?
- Indestructible
- Fearless
- Miracle pill
- Money, fame & fortune
- Step in line
- Over you
- Lights
- Lost
- Life’s a message
- Autumn leaves
- Think it over
Återigen gör The Goo Goo Dolls en bra arenarock-platta. Det är dock när de går in på det mer rockiga och i alla fall lite mindre poppiga spåret som de låter bäst.
De gör det tyvärr lite för sällan och då blir det inte Dizzy up the girl-klass. Fast missuppfatta nu ingenting. Det här är en jäkligt bra platta trots allt!
Topparna är skyhöga på albumet! Topparna håller så hög klass att man får vibbar från 1998 – och det säger en jäkla massa. Man ville liksom bara ha det lite mer …
Plattan inleds snyggt med Indestructible, ett piano och en gitarr innan sången drar i gång. Det låter kalasbra. Det låter en del som det gjorde för 20 år sedan. Och när man får det där gitarriffet så ler hela själen … Det är också den bästa låten som The Goo Goo Dolls bjuder på den här gången.
Fearless, Miracle pill och Step in line, som är catchiga som tusan, är i poppigaste laget, men de är snyggt gjorda och man fastnar snabbt i dem …
Money, fame & fortune sticker ut med synthslingan … det känns nästan konstigt för att vara The Goo Goo Dolls, men när refrängen kickar in så sitter man och diggar.
Lights är en skön arenarock-låt där tempot varierar och det brukar gå hem när det här gänget gör det. Det är dock med Lost som plattan återigen tar fart. Trummorna och som låten byggs upp innan allting brister ut i en refräng … jo, då. Det är strålande!
Sail away to the sun
Yeah I hope you find
A little truth in a world full of pretty lies
Don’t cry, don’t cry
We all get lost sometimes
The Goo Goo Dolls fyller sedan på med en annan favorit: Life’s a message. Den lite hesa Rzeznik-sången, gitarrerna, trummorna … oh, ja!
Och de har lite mer att komma med. The Goo Goo Dolls väljer att avsluta med lite stråkar och en smäll med låten Think it over.
[…] Läs hela inlägget av Rockfarbror här –> Studioalbum nummer tolv från The Goo Goo Dolls […]
[…] känns liksom bara fel för Helios är en ruskigt bra platta. Det känns som en blandning av INXS, The Goo Goo Dolls och lite New […]