Han valde att lämna H.E.A.T för nästan tio år sedan.
Nu är Kenny Leckremo tillbaka.
Vi får Leckremos första soloplatta Spectra.
När H.E.A.T släppte sin första platta var Kenny Leckremo sångare. Han blev även kvar i bandet på platta nummer två: Freedom rock.
För Leckremo var det dock början på slutet. Han valda att lämna bandet för att i stället flytta till England där han gjorde annat än musik. Han hade helt enkelt fått en mättnadskänsla för musik och mediecirkusen som följde med framgångarna gjorde inte att det blev bättre.
Kenny Leckremo lockades dock tillbaka till rockscenen. Han började skriva nya låtar och hittade glädjen igen. Åtta år efter att han klev av scenen efter farvälkonserten med H.E.A.T är han nu tillbaka med ny musik.
Visst, han turnerade med Symphony rhapsody och History of rock, men det var bara en bra uppvärmning inför det som skulle komma.
- 10 years
- Nothing to die for
- Where do we go
- Lullaby
- When we were young
- Give her some time
- Vagabond
- White lie
- Losing
- Live while you can
- Walking on madness
- Spectra intro
- Spectra
Redan förstaspåret 10 years kan man konstatera att det inte märks ett smack att Leckremo har varit borta från musiken. Det är en suverän start och ingenting annat än en klasslåt. För den som gillar melodisk hårdrock och AOR så är det här ett litet guldkorn.
Det är en låt om Leckremos liv samtidigt som det är tio år sedan han albumdebuterade …
Men en låt gör knappast ett album … och här finns gott om starka låtar där Leckremo dessutom varierar sig. På en del melodiösa rockplattor kan låtarna låta väldigt lika varandra. Så blir det inte här.
På Where do we go får vi en mer akustisk låt där det även finns plats för flöjt … det är den absoluta favoriten på albumet!
På Lullaby är det mer piano och man får nästan en orkesterkänsla när man drar upp volymen på förstärkaren.
Med We were young blir det någon soulkänsla och med Give her some time blir det mer blues. Det fungerar hela vägen och man får aldrig tråkigt när Leckremo ligger bakom det.
Skrivprocessen började tillsammans med barndomsvännen Dave Dalone (H.E.A.T) som även spelar gitarr på plattan. George Härnsten Egg (Dynazty) tar hand om trummorna och på bas finns Mikael T Planefeldt (Streamline). Helt klart så är det ett väldigt bra gäng, men trots det så är det Leckremos sång som fortfarande är det som imponerar mest.
