När Treat skickar ut en ny platta brukar det vara melodiöst och lättlyssnat.
Det är det även i september 208 då vi får Tunguska – och det är ett riktigt vasst album!
Det svenska melodiösa glam/hårdrocksbandet bildades redan 1981 i Stockholm, men då som The Boys. Det var dock först 1983 som det började hända lite grejer i bandet och det var under inspelningen av debutalbumet Scratch and bite som de tog namnet Treat.
1993 splittrades dock bandet, men 13 år senare var det dags att återförenas. Och nu är Treat åtta studioalbum in i karriären.
- Scratch and bite (1985)
- The pleasure principle (1986)
- Dreamhunter (1987)
- Organized crime (1989)
- Treat (1992)
- Coup de Grace (2010)
- Ghost of Graceland (2016)
- Tunguska (2018)
Det är ganska lätt att man jämför Treat med Europe. Treat håller sig dock till den melodiösa rocken medan Europe kan snurra till det lite hur som helst (på fel sätt nu för tiden).
Treat håller sig till det de alltid har gjort bra och de blir ta mig tusan bara bättre och bättre.
De två albumen som kom efter återföreningen Coup de Grace och Ghost of Graceland är mer eller mindre lysande plattor.
Och vet ni vad?
Tunguska håller samma höga klass.
- Progenitors
- Always have, always will
- Best of enemies
- Rose of Jericho
- Heartmath City
- Creeps
- Build the love
- Man overboard
- Riptide
- Tomorrow never comes
- All bets are off
- Undefeated
Att säga att det är tungt är fel, men det är småtung melodiös hårdrock. Det är inte det där sommarglittriga som en hel del AOR-band bjuder på. Det är mer modern klassisk rock – finns det ens något sådant? – på något sätt. Det är lite mer Eclipse och Hardline över det, men det är inte så att det låter likadant. Det lutar över åt det hållet bara.
Nu undrar kanske någon över albumtiteln? Tunguska var en stor och mystisk explosion som skedde i Sibirien 1908, men för Treat är det den sista pusselbiten som läggs för att få ihop pusslet sedan återföreningen.
Anders Wikström förklarar:
Det framhäver det unika musiksamspelet som vi har utvecklat tillsammans under de kreativa låtskrivarprocesserna under åren, men det illustrerar också hur vi vill att våra album ska låta och kännas under 2000-talet
Då får vi en platta som är fullmatad med bra låtar. Det kickar i gång med Progenitors och sedan bara fortsätter det med kalaslåtar hela vägen till sistaspåret Undefeated.
Bästa spåret? Build the love. Den låten är så melodiös att man inte kan skaka av sig den hur mycket man än vill. Always have, always will som det doftar Europe över är en annan höjdare precis som den softa Rose of Jericho och den melodiösa Heartmath City … och det finns fler!
Det här kan vara en platta för den som gillar Eclipse, Hardline, Pretty Maids, Harem Scarem, Danger Danger.
Tunguska släpps den 14 september via Frontiers Music s.r.l. och vill du se Treat live så är de ute på turné och några stopp finns i Sverige:
- Den 16 november: Frimis Salonger, Örebro.
- Den 17 november: Katalin, Uppsala.
- Den 23 november: Sticky Fingers, Göteborg.
- Den 24 november: Palatset, Linköping.
Treat
Robert Ernlund (sång)
Anders Wikström (gitarr)
Patrick Appelgren (keyboard, gitarr)
Pontus Egberg (bas)
Jamie Borger (trummor)
[…] will stay alive är ingenting annat än en klasslåt och den som gillar band som W.E.T, Eclipse, Treat och Nordic Union lär gilla det här […]