4/5
Artist:
Kristofer Åström
Album:
The story of a heart's decay
År:
2015
Genre:
Rock
Bolag:
Startracks

30 sekunder är allt som behövs …

Jag har aldrig brytt mig om Kristofer Åström.

Jag har helt enkelt valt annat att lyssna på.

När jag hörde The story of a heart’s decay insåg jag att det inte var så jäkla smart …

Kristofer Åström har under många år varit en hyllad singer-songwriter, men han har också en bakgrund som sångare i Fireside som har en betydligt hårdare musikstil. Kanske är det därför som jag har valt bort honom.

Men när Åström står där som soloartist får vi något helt annat. Det är akustiskt med sköna gitarriff, det är alternativ rock med countryinfluenser. Typ. Det är lite tystlåtet och vemodigt och ta mig tusan om det inte är alldeles fantastiskt bra!

Redan 1998 släppte Åström sitt första soloalbum. 2015 var det dags för The story of a heart’s decay. Jag behövde bara höra 30 sekunder av förstaspåret Fine line för att vara fast.

Någon beskrev Åström som en blandning av Fleetwood Mac och Jackson Browne. Det är ingen dum liknelse.

När Åström skulle spela in The story of a heart’s decay ville han ha ett 70-talssound på plattand. Därför tilläts inga instrument eller mikrofoner som var tillverkade efter 1978 vid inspelningen. Fast först var det menat som ett skämt, men det blev lite mer än så …

Det skulle låta gammalt, men nytt. Åström fick till det precis som han önskade.

Andraspåreet är Razor’s edge. Det fortsätter med For tomorrow. Det är makalöst bra. Det är klassisk rock med lite eftertanke.

Ghost mess är en av de bästa låtarna på plattan.

Fast Helliness är knappast sämre den. Åström fyller på med Olivia innan min absoluta favorit kommer: A battle (you and me is all we get).

Your’re so quick I’m way behind

Listening to your every sound

I know that there will come a time

When I’m the baddest one around

When I’m the baddest one around

 

And you say that I’ve ruined everything that you stand for

I’m gonna play it on your rage again

Well act out in anger but when it’s all over

Well this is you and me and this is all over again

De sista låtarna är Holograms, Cutthroat och Lioness den. Totalt är det tio låtar på albumet. Samtliga är väldigt, väldigt bra.

Gillar du soft, klassisk och okonstlad rock? Då vågar jag lova att Kristofer Åström är något för dig.

 

Musikälskare sedan liten skit ... Fem album man måste ha i samlingen? Oasis - (What's the Story?) Morning glory, The Gaslight Anthem - The '59 sound, Tom Petty - Full moon fever, U2 - The Joshua Tree, Dire Straits - Brothers in arms och Bruce Springsteen - Born in the U.S.A. Det gick inte att välja fem ...

1 Comment

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående inlägg

Äntligen! Catfish släpper nytt

Nästa inlägg

Posner - så mycket bättre akustiskt

Senaste om Kristofer Åström