Bra musik. Bara bra musik. Nästan.


4/5
Artist:
Grade 2
Album:
Break the routine
År:
2017
Genre:
Punk
Bolag:
Contra Records

Ett år senare är det dags för Grade 2!

Grade 2 av

Grade 2-plattan Break the routine har ett år på nacken.

Missade du den när den släpptes så är det verkligen dags att ge den en chans nu!

Isle of Wight-punkarna har varit i gång sedan 2013 då de började lira covers, men snart skrev de sina egna låtar.

Det här gänget bjuder på klassisk punk/street punk som lutar åt lite åt oi!-hållet Då kan ni räkna med att det blir bra drag …

Så här långt har det blivit två fullängdare:

  • Mainstream view (2016)
  • Break the routine (2017)

På Break the routine får vi tio låtar och ett intro.

Det är tio fartfyllda punklåtar som ser till så att det är omöjligt att lite avslappnat luta sig tillbaka.

  1. Devil’s dancen hours
  2. Pubwatch
  3. Groundhog day
  4. Hearts of gold
  5. Mr. Industry
  6. Money in the game
  7. Turning the tide
  8. Falling bridges
  9. Medina snake
  10. Procrastinator
  11. The life and tales (of Danny Ghoul)

Jag måste erkänna att jag inte riktigt fastnade för plattan när den släpptes för ett år sedan, men blev nyligen påmind om det här bandet – och då var det bara att låta plattan gå i gång igen. Det har jag inte ångrat en sekund …

Punken som Grade 2 bjuder på sätter sig kanske inte direkt, men efter några lyssningar så låter det makalöst bra. Det bara växer och växer och växer.

Plattan kickar i gång med ett intro. I vanliga fall är jag mer eller mindre allergisk mot sånt, men inte här. Det låter både bra och spännande och när sedan Pubwatch går i gång så är det som om man sitter och studsar på en spikmatta.

Groundhog day är nästa låt. Soundet som de får till låter grymt bra och det är en smått lysande inledning, men Grade 2 har mer att ge.

Hearts of gold är så melodiös att man bara måste dra i gång den igen i samma stund som den har snurrat i mål. Det är nu man också ställer sig frågan hur i helsike kunde man missa det här för ett år sedan?

Take what comes my way, ‘cause every day is a chance

I refuse to just sit around, gonna live it like it’s my last

Det är street punk med fotstampsgung som det här brittiska gänget ger oss plattan igenom, men här finns också Falling bridges. Det är den låten som känns mest rockig och här breddar sig Grade 2 en hel del. Den låter hur bra som helst … det är rena käftsmällen! Falling bridges måste bara bli en street punk-klassiker! Det borde i och för sig hela plattan bli …

Grade 2

Jack Chatfield (gitarr, sång)

Sid Ryan (bas, sång)

Jacob Hull (trummor)

Musikälskare sedan liten skit ... Fem album man måste ha i samlingen? Oasis - (What's the Story?) Morning glory, The Gaslight Anthem - The '59 sound, Tom Petty - Full moon fever, U2 - The Joshua Tree, Dire Straits - Brothers in arms och Bruce Springsteen - Born In the U.S.A. Det gick inte att välja fem ...

1 kommentar

Kommentera

Din mailadress kommer inte att publiceras.

*

Gå till Toppen