Andra plattan under 2019 från Leeroy Stagger

Leeroy Stagger är tillbaka med sitt andra album under 2019.

Kanadensaren skickar ut en ruggigt bra alternativ countryplatta i Strange path.

4/5

Artist:
LEEROY STAGGER
Album:
STRANGE PATH
År:
2019
Genre:
ROCK
Skivbolag:
TRUE NORTH RECORDS

Leeroy Stagger släppte sin första skiva 2002. Då handlade det om EP:n Six tales of danger, men sedan dess har det hänt en hel del och hans studiodiskografi ser ut så här:

• Dear love (2004)
• Beautiful house (2005)
• Depression river (2006)
• Everything is real (2009)
• Little victories (2010)
• Radiant land (2012)
• Truth be sold (2013)
• Dream it all away (2015)
• Love versus (2017)
• Me and the mountain (2019)
• Strange path (2019)

Klassisk, vanlig och old school-country går inte riktigt hem hos en annan. Visst finns det superlåtar där också, men blir det för mycket så blir det för tråkigt. Lite så är inställningen till den musiken, men …

När artister väljer att trycka på lite eller när de väljer att lämna det där gamla inrutade spåret och kanske gör outlaw country eller alternativ country så blir det genast mer spännande.

Singer-songwritern Leeroy Stagger väljer det alternativa spåret där han även har plats för folkrock.

1. Mother
2. Deeper well
3. Breaking news
4. Strange attractor
5. Nobody alive (gets out of here)
6. Jesus + Buddah
7. These things
8. Hey hey! (Song for Gord)
9. Leonard Cohen (is dead)
10. Get to love
11. The light

Leeroy Stagger inledde sin karriär som punkare för snart 20 år sedan och man kan väl säga att man inte blir förvånad över den bakgrunden när man hör låtarna på plattan. Och då passar ju även titeln Strange path väldigt bra. Soundet bjuder stundtals både på drag och stök. Ja, det är till och med både argt och bluesigt.

Stagger imponerar stort för han radar upp kanonlåt efter kanonlåt. Det börjar med Mother, som är lite soft och akustisk innan den tar fart och redan där efter sisådär 62 sekunder så höjer man på ögonbrynen. Detta är något alldeles speciellt.

Deeper well bjuder på ett sjuhelsikes gung och man börjar liksom stampa lite försiktigt med den dåliga foten trots att man sitter i soffan.

Fast det är liksom ingen mening med att sitta och räkna upp varenda låt här. Strange path är bra från början till slut. Dessutom varierar sig Stagger en hel del. Han vrider och vänder på sin musik, och man får fasiken nästan glamrock i någon låt, och man älskar varenda sekund!

Topp tre? Deeper well, These things och Strange attractor.